Tidigare motioner – Stockholms Allmänna Kvinnoklubb

Allmännas motioner till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2016

Äldreomsorg

Stockholms Allmänna kvinnoklubb

Äldreomsorgen behöver reformeras. De äldres standard och äldreomsorgen måste hålla jämna steg med välståndsutvecklingen och samhällsförändringarna i stort. Äldreomsorgen har brister som måste åtgärdas.

I rapporter och media möter vi äldreomsorgens problem och brister:

– bristande kontinuitet i omsorgen, de äldre ska möta så få vårdande personer som möjligt

– äldre nekas omsorg och hjälp, trots uppenbara behov, av ekonomiska skäl

– kommuner avvecklar äldreboende trots att behov finns

– bemanningen på äldreboende för låg

– de äldre saknar möjlighet att välja vilka insatser de önskar

– maten har alltför ofta undermålig kvalitet

– för stor del av personalen saknar utbildning

Äldreomsorgen behöver ett feministiskt perspektiv. Det är kvinnor som i högre grad är beroende av en fungerande äldreomsorg och det är flest kvinnor som arbetar inom äldreomsorgen.

En utvecklad och förbättrad äldreomsorg kräver mer resurser och utbildad personal. De äldre måste få större inflytande över sin egen vardag och de insatser som görs. Men det räcker inte. Det behövs en lagstiftning som ger äldre rättigheter. Dagens lagstiftning där kommunen skall bedöma de äldres behov är föråldrad. För barnomsorgen finns rättigheter för familjer och barn. Det finns ingen anledning att äldre ska behandlas annorlunda. Det behövs en lagstiftning som säkrar god kvalitet i omsorgen och ger de äldre större rättigheter.

En helhetsbild med problembeskrivningar och förslag till nationella åtgärder saknas. Förmodligen är skillnaden mellan kommunerna stor. Skillnaderna behöver kartläggas och förslag till åtgärder för att garantera de äldre en likvärdig service utarbetas. Regeringen tillsatte den 25 juni i år en särskild utredning som skall ta fram förslag till en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Den skall redovisas senast den 31 mars 2017.

Vi yrkar att

Äldreomsorgen ses som en central feministisk fråga

En särskild äldreomsorgslag som stärker äldres rättigheter införs

Motionen sänds vidare till Socialdemokratiska riksdagsgruppen, samt Utredningen om en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen

Motionen antagen på Stockholms Allmänna kvinnoklubbs möte den 16 november 2015

Denna motion fick ett positivt mottagande på Stockholms arbetarekommuns årsmöte

Ett jämställt samhälle kräver respekt för kvinnors kroppsliga integritet

Stockholms allmänna kvinnoklubb

Kvinnor exploateras både fysiskt och psykiskt i trafficking, sexköp, prostitution och numera också som surrogatmödrar. Digitaliseringen i samhället har bidragit till människohandel, spridning av integritetskränkande bilder, grooming, organiserad brottslighet, hat och hets liksom ökad acceptans för våld.

Som S-kvinnor i Stockholm menar vi att såväl män som kvinnor måste försvara kvinnans fullständiga rätt till sin egen kropp. Vi menar också att kvinnor inte får bli en handelsvara i fattiga delar av världen och på så sätt utnyttjas som surrogatmödrar.

S-kvinnor har varit drivande i frågan att förbjuda sexköp och lagen har funnits i 15 år. En utvärdering efter tio år visade att lagen har haft effekt och blivit ett viktigt instrument för att förebygga och bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål. För få sexköpare har dock lagförts och stödet för dem som lämnar prostitution är för svagt och dåligt samordnat hos myndigheter, socialtjänst och hälso- och sjukvården.

Våldtäktslagstiftningen behöver fortfarande förändras trots ändringar i lagen de senaste decennierna. Tillämpningen av lagen måste överensstämma bättre med den allmänna rättsuppfattningen. År 2014 fick en parlamentarisk utredning tilläggsdirektiv för att än en gång göra en översyn av våldtäktsbrotten liksom hur lagen tillämpas. Det är viktigt att socialdemokrater följer detta arbete nära och arbetar för att kvinnors rättigheter tillgodoses bättre liksom att resurser skapas som gör att lagen bättre svarar emot behovet av stöd för brottsoffer.

Mäns våld mot kvinnor är fortfarande ett omfattande samhälls- och folkhälsoproblem och utgör ett allvarligt hinder för jämställdhet och kvinnors mänskliga fri- och rättigheter och barns rätt till en god uppväxt. Både män och kvinnor måste fortsätta arbeta för såväl kvinnornas som barnens situation när våldet präglar familjerna. De ideella jourerna är viktiga aktörer för påverkan i samhället och har kunskap och erfarenhet som inte finns någon annanstans. Jourerna behöver ett samhälleligt stöd för att kunna ha en långsiktig verksamhet. De ska inte utsättas för upphandling i kommunerna och stödet får inte vara ryckigt och beroende av tillfälliga projekt.

Som S-kvinnor anser vi att rättsväsendets samtliga instanser behöver fortbildning för att kunna stödja våldsutsatta kvinnor på ett bättre sätt.

Digitaliseringen i dagens samhälle har inneburit nya hot och påfrestningar för kvinnor och flickor. Spridning av barnpornografi, grooming, spridning av integritetskränkande bilder och videofilmer liksom hatiska och rasistiska hot via mail och sociala medier har tillkommit. Flickor kan förmås utföra sexuella övergrepp på sig själva genom framtvingat hot. Allt detta måste kriminaliseras och motarbetas.

Det hedersrelaterade våldet utövas både i vårt land och i kvinnors och flickors gamla hemländer och utgör ett problem för stora grupper även i vårt land. Sveriges kriminalisering av barngifte har varit ett viktigt steg på vägen men mycket återstår för att myndigheter ska kunna förhindra dessa brott.

Som S-kvinnor sätter vi upp mål för alla dessa områden och specificerar vilka åtgärder som behövs för att kvinnors kroppsliga integritet ska tillgodoses:

Ingen form av surrogatmödraskap ska tillåtas.

Våldtäktslagstiftningen ska innefatta samtycke vid samlag och även oaktsamhet ska kriminaliseras. Lagföringen ska hanteras skyndsamt och prioriteras och kompentensen ska höjas hos polis och åklagare. En förändrad lagstiftning bör ske under denna mandatperiod. Hämndporr, grooming eller andra sexuella övergrepp ska kriminaliseras. Den digitala utvecklingen förändrar förutsättningarna snabbt. Det är centralt att anpassning av lagstiftningen följer de tekniska förändringarna. Kvinnor som fått asyl i Sverige i samband med samboende med svensk man men utsätts för misshandel ska inte utvisas om hon lämnar misshandelsförhållandet innan två år har gått.

Kvinnojourernas långsiktiga finansiering ska säkerställas och jourerna ska inte utsättas för upphandling.

Flickor eller kvinnor som är svenska medborgare och som utsätts för hedersbrott ska få bättre stöd av svenska myndigheter både i Sverige och utomlands. Insatser för dem som utsätts för hederbrottslighet måste prioriteras.

Mot bakgrund av det anförda yrkar vi att arbetarekommunen

bifaller vår motion om kvinnors rätt till kroppslig integritet

och uttalar

att ingen form av surrogatmödraskap ska tillåtas

att våldtäktslagstiftningen ska skärpas

att kvinnojourernas långsiktiga finansiering ska säkerställas och att jourerna inte ska utsättas för upphandling

att kvinnor som utsätts för hedersbrott ska få bättre stöd och hjälp

Motionen har behandlats och antagits på Stockholms allmänna kvinnoklubbs föreningsmöte den 16 november 2015.

Denna motion fick ett positivt svar på Stockholms arbetarekommuns årsmöte

En jämställd värld är möjlig

Stockholms Allmänna Kvinnoklubb

S-kvinnor har sedan förbundets bildande verkat för att kvinnorörelser världen över ska samarbeta för att nå ett jämlikt och jämställt samhälle. Vi menar att det enbart är i en värld där den ekonomiska ojämlikheten och ojämställdheten mellan kvinnor och män kvarstår som krig och konflikter kan uppstå. Klass och kön samverkar i Sverige och på global nivå. Därför måste klasskampen och kvinnokampen gå hand i hand.

Kvinnors deltagande – en säkerhetspolitisk fråga

Forskning visar att könsperspektiv, kvinnors deltagande i fredsprocesser och konflikthantering gör strävandena mot fred och demokrati effektivare. En förändrad syn på säkerhetspolitik innebär att omvärdera begreppet säkerhet genom att analysera vem den är till för. Nationell säkerhet från externa militära hot missar den viktigaste säkerhetspolitiska aspekten: mänsklig säkerhet.

Det är viktigt att se underliggande orsaker till säkerhetspolitiska problem och kriser innan de uppstår. Fattigdom, klimatförändringar, sårbarhet för sjukdomar och epidemier, terrororganisationer kan orsaka sönderfallande stater och mellanstatliga konflikter. För att hantera de hot som vi står inför med rätt instrument och på ett så effektivt sätt måste icke-traditionella lösningar lyftas fram. Kvantitativ forskning visar samband mellan samhällens grad av jämställdhet och minskad våldsbenägenhet och korruption.

FN:s agenda för kvinnor, fred och säkerhet, även kallad säkerhetsrådsresolutionen 1325, ska implementeras i det globala förebyggande arbetet. Nationella handlingsplaner ska synliggöra och förstärka kvinnors deltagande, makt och mänskliga rättigheter, både före och efter konflikter. Det ska finnas gender advisors med på utlandsmissioner, i flyktingläger och i processer för att återuppbygga samhällen. Fredsavtal ska ta hänsyn till kvinnors perspektiv och förhandlas fram med kvinnors deltagande. Målet skall vara minst 40 procent kvinnor på alla nivåer i beslutsprocesser för fred och säkerhet.

Det sexuella våldet ska upphöra!

Idag är det farligare att vara kvinna än att vara soldat i krig. Det sexuella våldet i konfliktområden rör sig inte om enskilda övergrepp, utan om en systematiserad krigsföring som slår sönder kvinnors liv och hela samhällen – i Syrien, Irak, Sudan, Kongo eller andra platser i världen.

Den internationella och mediala uppmärksamheten kring sexuellt våld i krig och konflikt väcktes ursprungligen i samband med upptäckterna av våldtäktsläger under konflikterna på Balkan och i Rwanda på 90-talet. Det systematiska och till synes strategiska sexuella våldet ansågs först som en oundviklig bieffekt av krig. Men diskussionerna och teorierna om orsakerna till det sexuella våldet har förändrats. I stället för att prata om våldtäkter i krig som en oundviklig konsekvens av ”mäns oförmåga att kontrollera antingen sin omättliga lust eller sitt bestialiska beteende i allmänhet, vilket setts som en följd av krigets avsaknad av normer och regler” inser man nu att sexuellt våld utförs i strategiska eller taktiska syften. Syftet med strategierna varierar med konflikterna. Det kan vara att utrota en etnicitet som under folkmordet i Rwanda genom att fördärva kvinnors fertilitet eller i syfte att ”smutsa ner” och ”skämma ut” först och främst offren, som ofta blir stigmatiserade, men även männen, som ses som oförmögna att skydda ”sina” kvinnor.

S-kvinnor fördömer all form av sexuellt våld som förekommer i krig och konflikt. Den patriarkala krigskulturen ska ersättas av rättsstater med effektiv lagstiftning, rättssäkerhet, strategi mot fattigdom och grundläggande krav på skola och utbildning. Kvinnor som utsatts för sexuellt våld ska ses som primära aktörer för förändring. Att snabbt utreda och rehabilitera våldsutsatta kvinnor ska prioriteras. Ibland bör våldsutsatta kvinnor skyddas även från sina egna familjer. Allt förtryck och isolering av dessa kvinnor ska uppmärksammas och motverkas.

Gör biståndet jämställt – hälften ska gå till kvinnor

Det finns en bred enighet om att ökad jämställdhet är avgörande för minskad fattigdom och ett effektivt bistånd. Det handlar inte bara om rättvisa, utan lika mycket om att satsningar på kvinnor ger resultat. Om det internationella biståndet fördelades lika mellan kvinnor och män skulle världens fattigaste kvinnor få betydligt bättre möjligheter att förändra sina liv och på köpet kommer en mer effektiv fattigdomsbekämpning som gynnar alla. S-kvinnor kräver ett jämställt bistånd.

Skapa lagliga vägar till Europa

Bilden av den treårige syriske pojke som sköljdes upp på Medelhavets strand sedan han drunknat under flykten till Europa kommer vi aldrig att glömma. Den visade i blixtbelysning hur viktigt det är att människor på flykt kan ta sig fram till ett ställe där de kan söka asyl på ett säkert sätt – utan att vara utlämnade till flyktingsmugglare somfyller sjöodugliga fartyg till bristningsgränsen. Det ska finnas säkra och lagliga vägar till asylprövning i Europa, antingen genom att flygbolagen slipper ansvaret för återtransportkostnader eller genom att asyl kan sökas på ambassader.

Vi föreslår arbetarkommunens årsmöte att besluta

Att arbetarekommunen på alla nivåer verkar i motionens anda

Att motionen överlämnas till s-riksdagsgruppen

Motionen antagen på Stockholms Allmänna kvinnoklubbs medlemsmöte den 16 november 2015

Denna motion fick ett positivt svar på Stockholms arbetarekommuns årsmöte

Gör alla partimedlemmar till köksbordskämpar för medmänsklighet!

Stockholms Allmänna kvinnoklubb

Vi lever i förfärliga tider, även här hemma i vårt lugna Sverige. Finns det något vi socialdemokrater kan göra för att förhindra flera skolattacker likt den i Trollhättan eller andra våldsdåd där barn, unga och vuxna dödas eller misshandlas enbart för att deras hud har en annan färg än nordiskt blek? Vi tror det.

Min tanke utgår ifrån att vi, organiserade socialdemokrater, är ganska många. Cirka 100 000 personer är medlemmar i det socialdemokratiska partiet. Många av oss är aktiva, men det stora flertalet är med för att visa sin solidaritet med drömmen om ett samhälle där alla samhällsmedlemmar, oavsett kön, ras, utbildning, religion, sexuell läggning eller ekonomisk styrka har lika värde och lika rätt. Tänk om alla vi 100 000 varje dag kunde utföra en aktiv handling för att främja denna dröm? Och dessutom hemma vid köksbordet? Eller i favoritfåtöljen?

Låt oss ett ögonblick tänka på den tragedi som inträffade i Trollhättan. En ung man, bara 20 år med ett helt liv framför sig, greppar ett vässat svärd och går till en skola där det går många barn med en mörkare hudfärg än han själv. Hans avsikt är att döda så många han kan av dem. Hur kan detta vara möjligt?

Vi tror att det är internet som gör det möjligt. Den unge mannen beskrivs som tillbakadragen och ensamboende. Han tillbringar mycket tid vid datorn där han söker upp sajter där hatet flödar mot människor som inte fötts i Sverige, där sådana bitterhetens apostlar som Julia Ceasar eldar hatet mot olikhet, där sverigedemokraternas sympatisörer finner näring för en politik som ska skilja människor från varandra istället för att förena dem i ett samhälle där alla har plats.

Det har alltid funnits dårar och våldsbrott har alltid inträffat. Skillnaden är att nu kan de mottagliga, ofta mycket ensamma individer som när galna tankar få dem bekräftade dagligen och stundligen på nätet, av vredgade debattörer som finner livslust i hatet.

Det är här vi menar att vårt partis alla medlemmar kan göra nytta. Låt oss förvandla de socialdemokratiska partimedlemmarna till en armé av köksbordskämpar i humanitetens tjänst!

Vad krävs? För att göra en köksbordskämpe av en, kanske äldre partimedlem, krävs lite grundlläggande utbildning i hur sociala medier fungerar. Kanske ska man lära sig hur man kan skaffa sig en anonym facebook-profil (det finns ett gäng därute som inte drar sig för att bära sig fysiskt illa åt mot människor med andra åsikter än de själva). Dessutom behöver partiet centralt hålla koll på hatsajterna och följa med när hatpratet flyttar till nya virtuella hemvister för att kunna kommunicera detta till våra köksbordskämpar. Vi tror också att partiet behöver bygga ett nätverk för köksbordskämparna där de kan få hjälp, tips och råd om hur man argumenterar – och där de kan få stöd av varandra!

Så mycket mer krävs inte för att en ung man som den 20-årige Anton i Trollhättan ska mötas av en invändning på de sajter där han idag får sin bitterhet och sitt hat bekräftat, oemotsagt.

Just vårt parti, som har respekten för alla människors lika rätt och värde som ryggraden i vår verksamhet, har ett särskilt ansvar för att möta hatet mot olikheten. Och just vårt parti har den särskilt goda förutsättningen att göra skillnad därför att vi är många.

Vi menar att detta också är ett sätt att bedriva politik på de nya villkor som råder sedan internet tillkommit. Ett parti i tiden måste verka i sin tid och med sin tids medel för att nå fram där vår röst, vår samhällssyn och vår ideologi behöver synass och höras. Vi kan ge ett delvis nytt innehåll åt begreppet folkrörelse.

Stockholms Allmänna kvinnoklubb yrkar

Att Stockholms arbetarekommun bifaller motionen

Att Stockholms arbetarekommun omgående sänder in motionen till partistyrelsen

Motionen antagen av på Stockholms Allmänna kvinnoklubbs medlemsmöte den 16 november 2015

Denna motion bemöttes mer än positivt av Stockholms arbetarekommun, som även själv förklarade sig villig att genomföra ett projekt av detta slag.

VÄRDLANDSAVTALET OCH NATO

Stockholms allmänna kvinnoklubb

Nato-frågan har under de senaste åren kommit på dagordningen. Samtliga allianspartier är hösten 2015 för medlemskap i Nato. Med hjälp av framför allt Dagens Nyheter bedrivs en intensiv kampanj för ett medlemskap. Efter en serie närmande till Nato i form av olika samarbetsavtal beslöt den borgerliga rege-ringen två veckor före valet 2014 utan riksdagsdebatt att låta ÖB underteckna ett s.k. värdlandsavtal med Natos militärer. Regeringen har beslutat att ett sådant avtal skall underställas riksdagen 2016.

I partiledardebatten hösten 2015 klargjorde Stefan Löfven att någon ändring av säkerhetspolitiken och ett medlemskap i Nato inte kommer att ske. Detta är också ett beslut av den socialdemokratiska partikongressen senast 2013. Det är bra men inte tillräckligt. Partiet behöver också tydligt tala om vår säkerhetspolitik och varför vi inte skall gå med i Nato för att inte lämna fältet fritt för borgerligheten.

200 år av fred genom en säkerhetspolitik grundad på neutralitet och alliansfrihet, klok utrikespolitik, internationellt samarbete och aktiv freds- och nedrustnings-politik har gynnat Sverige väl också under två världskrig och det kalla kriget. Inget land kan finna säkerhet på något annat lands bekostnad. Ett viktigt skäl till att Sverige vill behålla alliansfriheten är att den ger oss handlingsfrihet och minskar risken för att vi ofrivilligt dras in i krig.

Värdlandsavtalet har många dimensioner och saknar ett övergripande helhets-perspektiv, som tar hänsyn till den militära alliansfriheten, till de säkerhetspolitiska konsekvenserna och till kärnvapenaspekten. I avtalet föreslås att Nato ges möjlighet att stationera trupp på svensk mark vid krig, övningar och kriser. Visserligen sägs att detta endast kan ske på inbjudan av Sverige. Men avtalet är undertecknat av ÖB och Natos militärer och har påtagliga brister och otydligheter och ge utrymme för tolkningar. Det är därför viktigt att klara preciseringar och restriktiva tolkningar av avtalet skrivs in i den proposition som föreläggs riksdagen:

Det måste framgå att kärnvapen under inga omständigheter får placeras på svensk mark.
Varje ändring av avtalet måste föregås av politiska beslut. Nuvarande skrivning öppnar för ÖB och Natos militärer att komma överens om änd-ringar eller tolkningar av avtalet.
Att avtalets skrivningar om baseringsområden inte kan avse Nato-baser på svensk mark.
Att befälsrätten över svensk trupp inte kan överföras till Nato.
Formuleringen ”kunna ge och ta emot militärt stöd från Nato vid kris eller krig i Sverige eller närområde” är visserligen ensidigt svensk och inte bindande men det får inte innebära att detta sker automatiskt utan är fri-villigt och först efter politiska beslut. Ett sådant uttalande får t.ex. inte innebära att Nato automatiskt har rätt att placera trupp på svensk mark vid en ev. kris i Baltikum.
Det bör framgå att Sverige inte kommer att ge tillstånd för någon utom-stående makt att använda landets territorium och resurser för fientliga eller hotfulla handlingar riktade mot andra länder.

Med hänvisning till detta yrkar vi

att Arbetarekommunen ställer sig bakom motionen och till partiordföranden framför dessa krav

att Arbetarekommunen initierar studier om säkerhetspolitiken

Motionen skriven av Maj-Britt Theorin och Pierre Schori och antogs vid Stockholms Allmänna kvinnoklubbs medlemsmöte 16 november 2015

Allmänna lämnade 2015 dessa motioner till Stockholms arbetarekommun

En förnyad syn krävs på begreppet tillväxt
och därmed på framtidens arbetsmarknad.

Allmänna Kvinnoklubben, Stockholm Eva Risberg

Ekonomi handlar i grunden om att hushålla med knappa resurser. Ekonomisk tillväxt är i grunden positivt och kan globalt sett bidra till minskad fattigdom och ökat välstånd. Men, den huvudsakligen marknadsstyrda tillväxt vi har idag leder även till stora problem och enorma orättvisor i vår värld med ändliga materiella resurser.

Dagens ekonomiska system bygger på att tillväxten ständigt måste öka, och det genom att man ökar produktionen av varor. Konsumtionen av dessa varor måste ju också öka om det ska bli vinst. Då krävs att behov skapas av varor, som människor i vår del av världen egentligen inte behöver. Produktionen är alltså ofta inriktad på ekonomins behov och inte på reella mänskliga behov. ”Hjulen” ska hållas rullande genom ständigt nya vinster. Man kan ställa sig frågan: Är människan till för ekonomin i stället för att ekonomin är till för människan? En ständigt ökad tillväxt och en ökande produktion, så att säga för produktionens egen skull, tär också alltmer på jordens resurser, för i allt som produceras används ju dessa. Samtidigt ökar utsläpp och nedsmutsning. Det finns beräkningar som visar att vi redan idag skulle behöva fler än ett jordklot med det ekonomiska system vi nu lever efter i västvärlden. Men det har vi inte, det är som bekant ont om jordklot.

I västvärlden behövs knappast mer av onödiga, trendiga konsumtionsvaror, i stil med senaste modellen av smartphonen eller datorn. Framtidens arbete och produktion borde ställas om till att framställa varor efter mänskliga behov, istället för efter marknadens ofta konstruerade behov. Kulturen är ett område som genom ökade resurser skulle kunna utvecklas och ge flera arbetstillfällen. I ett globalt perspektiv finns behov av en gemensam satsning i samarbete med flera av västvärldens länder, en satsning på utveckling och tillväxt i delar av världen där basala mänskliga behov nu inte kan tillgodoses. Stora delar av världen saknar tillgång till hållbara system för vattenförsörjning och avlopp, hälso- och sjukvård, livsmedel m.m. Det skulle behövas en större satsning på arbeten för att stimulera utveckling och produktion mot långsiktiga och hållbara mål inom energi, matproduktion m.m., men även på utbildning och forskning inom till exempel medicin och biologi.

Inom vårt parti har alltid miljöfrågorna varit viktiga, med inställning på hållbarhet och våra barns överlevnad i framtiden. Det är också tydligt i vårt politiska program. Men nu börjar det bli bråttom, en tydlig kursändring krävs. Det är hög tid för den hårt industrialiserade marknadstillvända västvärlden att tänka om. Synen på begreppet tillväxt måste förnyas och utvecklas. En förändrad syn på det tillväxtsystem vi har, innebär en förändrad syn på framtidens arbete och utveckling. Ovanstående frågor är komplexa och har inga enkla svar, men måste nu uppmärksammas och diskuteras mer.

Vi yrkar att:

en arbetsgrupp tillsätts med syftet att utarbeta en idéskrift för att målet för tillväxt ska vara inställt på en hållbar, solidarisk tillväxt inom områden som gynnar mänskligheten i stället för att huvudsakligen generera vinster åt marknaden
att motionen antas av Allmänna Kvinnoklubben, Stockholm,
att motionen sänds vidare till Socialdemokraternas kongress 2015

Denna motion fick ett svalt mottagande med hänvisning till att partikongressen 2015 skulle handla om folkrörelse och jobb.

Motion till Stockholms arbetarekommun (årsmöte eller annat representantskap)

Allmänna kvinnoklubben

Gör representantskapets protokoll tillgängliga

Protokollen från representantskapets möten är hemliga, för representantskapsombud och partimedlemmar. Det är märkligt att protokollen från ett möte där över 200 ombud har rätt att närvara, yttra sig, lägga förslag och rösta och ytterligare minst lika många har närvaro- och yttranderätt ska vara hemliga. Varför är det så? Protokollen från partikongresserna är det inte.

Protokollen – i varje fall beslutsprotokollen – bör läggas ut på arbetarekommunens hemsida, på samma sätt som handlingarna till representantskapen läggs ut där.

Vårt förslag

Att årsmötet/representantskapet beslutar att protokoll över representantskapets beslut blir tillgängliga på Stockholms arbetarekommuns hemsida.

Motionen bifölls av arbetarekommunen.

Stockholm i november 2014

Motion angående demokratisering av politiken till den socialdemokratiska partikongressen och Stockholms arbetarekommuns årsmöte.

Politiskt engagemang och aktivitet är ofta ett livslångt åtagande – en livsstil. Det börjar med Unga Örnar och slutar med röda flaggor vid kistan.

Det blir dock bekymmersamt om den gemenskap som skapas i unga år leder till att andra inte släpps in eller känner sig välkomna. För att bli en levande folkrörelse måste nya erfarenheter, kompetenser och förmågor få utrymme. Heltidsuppdrag måste vara tidsbegränsade och uppdragen måste spridas på många. Villkoren för förtroendevalda får inte utformas så att en politisk elit skapas. Under en period var riksdagsledamöternas löner knutna till adjunktslöner. En liknande princip bör prövas igen.

Det socialdemokratiska partiet blir aldrig en folkrörelse igen om det finns en politisk elit som lever på helt andra villkor än de många som bär folkrörelsen. Det kommer att bli allt svårare att motivera till ett engagemang om många upplever att deras kompetens inte tas till vara. Eller att de inte får tillfälle att delta i det politiska hantverk som ett uppdrag i kommun, landsting och på riksplanet innebär. För politiskt engagerade och intresserade finns många alternativ och partierna måste visa för medlemmar och presumtiva medlemmar att engagemang förvaltas och uppmuntras. När antalet uppdrag blir allt färre så blir spridning av uppdrag och begränsning av antalet perioder man får inneha ett heltidsuppdrag ett verktyg att hålla folkrörelsen levande.

De politiska idéerna behöver förnyas och utvecklas över tid, efter nya behov och nya utmaningar i samhället. Det är inte en självklarhet att erfarenheten som heltidspolitiker i många år är tillräcklig för att bidra med nya visioner och den förnyelse som ett parti behöver.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi:

att uppdrag i stat, kommun och landsting ska spridas på så många som möjligt. Den övergripande principen bör vara ett grunduppdrag och ett följduppdrag.

att antalet mandatperioder för heltidsengagerade förtroendevalda på alla nivåer ska begränsas till tre – det vill säga tolv år.

att en översyn av ersättningsnivåer och förmåner för förtroendevalda görs.

Lena Josefsson

Motionen antagen av Allmänna kvinnoklubben som egen den 27 november 2014

Denna motion fick ett ljumt mottagande av arbetarekommunen.

Allmänna kvinnoklubben lämnade fem motioner till Stockholms arbetarekommunen och totalt nio till Stockholms stads kvinnodistrikt 2014. Fyra av motionerna är gemensamma. De senare redovisas nedan under arbetarekommunen.

Motioner till kvinnodistriktet – årsmöte 22 mars 2014

Allmänna kvinnoklubben

Stärk samverkan inom kvinnodistriktet

Det socialdemokratiska kvinnodistriktet i Stockholm hade enligt årsberättelsen för 2012 arton medlemsklubbar. Klubbarnas storlek varierar från fem till över hundra.

Klubbarna har mycket olika verksamhet och verkar med olika intensitet. Att mycket små klubbar består utan att gå upp i andra kan bero på att några eldsjälar vill fortsätta driva en måhända begränsad verksamhet men som har stort värde just där den klubben finns och därför att eldsjälarna har trevligt ihop. Det räcker som skäl för att klubben ska bestå.

Andra mindre klubbar upphör och medlemmarna uppgår i större klubbar. Vi har sett åtminstone ett sådant exempel under året när Sköndals kvinnoklubb upphört.

Större klubbar har ofta mer omfattande verksamhet, med månatliga möten med inbjudna talare och 20-30 närvarande medlemmar och andra aktiviteter utöver det.

Dessutom vet alla vi som varit med länge i partiet och andra folkrörelser att verksamhet och entusiasm går upp och ner som i vågor över tiden. En klubb eller förening går in i ett ”gott” varv under några år och sjunker sedan ner till mer rutinartad verksamhet och sen rätt som det är bär det uppåt igen. Det tillhör folkrörelselivet.

Vår tanke med denna motion är att klubbarna inom distriktet kan dra bättre nytta av varandras verksamhet genom ökat informationsutbyte och ökad samverkan. På så sätt kan vi ”dra” åt varandra och nyttja varandras resurser och på kuppen lära känna varandra lite bättre än genom att bara ses på årsmöten eller (en del av oss) på representantskapets möten.

När vi har kollat på nätet ser vi att distriktet visserligen har en hemsida, men utan eget material. Från den kan man komma fram till klubbarnas hemsidor, av vilka en del uppdaterats 2011 men de flesta 2008. En klubb har egen blogg, som dock inte uppdateras så frekvent.

Vi föreslår att en särskild funktion inrättas i distriktsstyrelsen för intern information. Den bör innehas av en person med viss IT-vana. Den första grundläggande uppgiften bör vara att upprätta en hemsida för distriktet och att ihärdigt kommunicera denna hemsidas adress till alla klubbister. Den kan komma till mycket god användning i valrörelsen för att samordna information om särskilda s-kvinnoaktiviteter. På lång sikt ska den användas för att informera alla s-kvinnor om mötesverksamhet i alla s-kvinnoklubbar. Förutsättningen är förstås att alla klubbar är redo att ta emot även andra s-kvinnor än de egna medlemmarna på sina möten.

Klubbar och ds ska gemensamt se till att info om all verksamhet hamnar på hemsidan. Det kan för klubbarnas del ske så enkelt som att den ansvariga i ds läggs till på listan över kallelser till medlemsmötet. Ds-ansvarig lägger ut på hemsidan.

Då kan även små klubbars medlemmar känna till aktiviteter som sker i större klubbar och välja att delta när det passar. Större klubbars medlemmar kan gå på varandras möten. Och stora klubbars medlemmar kan delta i en liten klubbs möten. Vi flerdubblar mötesutbudet. På kuppen lär vi känna andra s-kvinnor och kan stärka vår samverkan inom distriktet och inom arbetarekommunen.

Hur gör man då om man ska avhandla klubbspecifika ärenden på medlemsmötet? Ett enkelt sätt är att ta sådana ärenden först, en halvtimme innan. Men oftast är det ett mindre problem som kan lösas praktiskt på plats. De gånger en klubb vill ha ett helt internt möte skickar man ingen information till distriktsstyrelsen.

Vårt förslag

Att distriktsstyrelsen vid sin konstituering utser någon/några ledamöter till ansvarig för intern information i enlighet med vad som anförs i motionen

Vid årssstämman fick vi medhåll i sak, men inte i form. I verkligheten har den dock fåt genomslag i form av en betydligt bättre både klubb- och medlemsinformation från kvinnodistriktet.

Allmänna kvinnoklubben

Valstugan i City

Vid valrörelsen 2010 hade s-kvinnor som vanligt ansvar för valstugan i City, denna gång med placering mellan Hötorgsskrapa nr 5 och Sergels Torg. Det var en amatörmålad liten röd stuga med trång dörr och ett fönster. Det fanns inget tak att stå under när det regnade. Vår stuga låg i skuggan av centerns gröna tvåvåningschateau och moderaternas blå lusthuspaviljong där öppningen var bred och stor och välkomnande.

Vi vet inte om det även i 2014 års valrörelse ska vara kvinnodistriktet som ansvarar för valstugan i City, men vi vill ändå framföra att vi inte anser att S-stugan kan se ut som den gjorde förra gången. Vi måste ha en stuga som kan ge begreppet Framtidspartiet ett ansikte utåt. Den bör ha solpaneler, gröna växter, ha breda dörrar så att folk känner sig välkomna in. Därinne ska finnas displayer som visar var förtidsröstning äger rum, där folk kan söka efter vår politik på ett visst område, där vårt budskap rullar. Det kanske finns fler goda idéer som våra mest framtidsorienterade partikamrater kan komma på. Den får gärna vara röd, förstås.

Vi inser att detta kostar pengar både i anskaffning och kanske även bevakning eller dagligt transporterande av prylar fram och åter. Det tycker vi det kan vara värt. Vi kan räkna med mycket TV-tid med denna stuga i bakgrunden, så brukar det bli.

Stockholms kvinnodistrikt har god ekonomi. Det förefaller lämpligt att distriktsstyrelsen erbjuder partiet att bidra till kostnaderna för en mer ändamålsenlig valstuga i City särskilt om kvinnoförbundets valmaterial kan exponeras där.

Vår erfarenhet från förra valrörelsen var att ska man ha en bra bekvinning- och manning av valstugan ska den planeras före sommaren. Vi vill ge rådet till distriktsstyrelsen att redan i maj försäkra sig om det kommer att finnas tillräckligt med folk på plats under de långa öppettiderna. Allt givetvis under förutsättning att det är kvinnodistriktet som ska ha ansvaret för detta.

Vårt förslag

Att kvinnodistriktets styrelse framför ovanstående synpunkter till arbetarekommunens valledning och på lämpligt sätt bidrar till deras genomförande

Det visade sig att kvinnodistriktet inte längre hade ansvar för denna stuga, varvid frågan föll något platt till marken.

Allmänna kvinnoklubben

Valrörelsen 2014

Alla socialdemokrater vet hur viktigt det är för det svenska samhällets utveckling att socialdemokratin vinner valen 2014.

Vi tror att vi i kvinnoklubbarna kan göra stora insatser i valrörelsen. Vårt distrikts goda ekonomi kan bidra kraftfullt till en god kontakt med många väljare.

Kvinnodistriktet har mycket ansenliga resurser i valfonden. Vi tror att om det tidigt klargörs för klubbarna att de kan planera in att bjuda på kaffe, mackor, bullar, frukt, dricka och dela ut rosor på ett väldigt generöst sätt så finns de ekonomiska resurserna för detta. Även nya och originella sätt att arrangera valaktiviteter kan få bidrag.

Distriktsstyrelsen har givetvis ansvar för att distriktets medel hanteras på ett ansvarsfullt sätt och att pengar inte slösas bort, men vi skriver denna motion för att understryka att om det är någon gång distriktets goda ekonomi kan användas rätt så är det i denna valrörelse.

150 000 – 200 000 kr bör kunna satsas på klubbarnas lokala aktiviteter, kanske ännu mer.

Vårt förslag

Att kvinnodistriktet är mycket generöst i tilldelningen av bidrag för lokala valaktiviteter till kvinnoklubbarna runtom i distriktet

Motionen fick bifall, i princip. Och i verkligheten blev det än bättre.

Allmänna kvinnoklubben

Kvinnors ökande ohälsa vid familjebildning

I slutet av augusti 2013 var Irene Wennemo i vår klubb och gav oss en lysande exposé över socialpolitiken av igår och idag och med utvecklingstendenser för framtiden.

Hon pekade på ett förhållande, som särskilt väckte vårt intresse; sjukfrånvaron har ökat dramatiskt för kvinnor när de bildat familj och blivit mödrar. Det antyder att takten i arbetslivet är hög, att kvinnor känner starka krav på sig själva både professionellt och privat, att jämställdheten (i den mån den existerar) kräver ett pris som betalas av kvinnor.

Frågan har belysts i flera utredningar som under hösten lämnats till socialministern.

Det finns alltså gott om faktamaterial att tillgå.

Vi föreslår att distriktsstyrelsen tillsätter en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta en motion till 2016 års partikongress kring denna problematik.
Vi föreslår att Irene Wennemo antingen ingår i arbetsgruppen eller att arbetsgruppen konsulterar henne.

Ifrån Allmänna kvinnoklubbens sida är vi intresserade av att delta i arbetsgruppen.

Vårt förslag

Att distriktsstyrelsen tillsätter en arbetsgrupp med uppgift att utforma en väl genomarbetad motion till partikongressen 2016 med förslag för att minska ohälsan för kvinnor efter familjebildning

Motionen fick, efter lite krumelurer, bifall. En arbetsgrupp tillsätts våren 2015 med sikte på partikongressen 2017.

Allmänna kvinnoklubben

Andrahandsuthyrning av bostadsrätter

Regeringen planerar att riksdagen under våren 2014 ska fatta beslut om att kraftigt beskära bostadsrättsföreningars rätt att påverka andrahandsuthyrning av bostadsrättslägenheter.

Beslutet kan sägas vara indirekt. Bostadsrättsföreningens rätt att besluta om regler om för andrahandsuthyrning kvarstår oförändrade, men hyresnämndens möjlighet att ge bostadsrättsföreningen stöd vid ett överklagande har kraftigt urholkats.

Under 2013 har andrahandshyrorna stigit med i storleksordningen 20 procent i Stockholm, bland annat som en följd av att riksdagen, på regeringens förslag, beslutat att bostadsrättsägare vid andrahandsuthyrning har rätt att inkludera kapitalkostnaderna för bostadsrätten i andrahandshyran. Detta gäller oavsett vilka kapitalkostnader bostadsrättsägaren har. Om bostadsrätten är fullbetald har hen ändå rätt att ta betalt för ränta på ett uppskattat marknadsvärde.

De ökade andrahandshyrorna gör det till en närmast idiotsäker kapitalplacering att köpa en bostadsrätt i syfte att hyra ut den, i varje fall i Stockholm med omnejd. Värdestegringen på investeringen är garanterad så länge alltfler vill flytta till Stockholm och bostadsbyggandet är lågt. Det är få kapitalplaceringar som dels innebär full kostnadstäckning, dels innebär en garanterad värdestegring med cirka 10 procent per år och som dessutom är fullkomligt riskfri.

Således kan man räkna med att bostadsrättslägenheter kommer att bli attraktiva objekt för kapitalmarknaden. Alltfler bostadsrättslägenheter kommer att bebos av andrahandsboende snarare än sina ägare. De andrahandsboende kommer att ha en boendekostnad som är minst lika hög som den som bor i sin egen bostadsrätt inklusive räntekostnad, men kommer att ha ett långt sämre besittningsskydd och absolut ingen del i värdetillväxten. Dessutom urholkas bostadsrättens idé – att de boende gemensamt äger, förvaltar, utvecklar den fastighet de gemensamt äger. Den krets av boende som bostadsrättsföreningen ska rekrytera sin styrelse ur blir allt mindre.

Samtidigt höjs kostnaden på allt andrahandsboende.

Vi menar att bostadsrättsföreningarnas möjlighet att säga nej till andrahandsuthyrning och att få stöd för det i hyresnämnden i princip bör förbli vid vad som gällde 2012. Vi anser också att rätten att vid andrahandsuthyrning få betalt för kapitalkostnader ska begränsas till de kostnader som bostadsrättsinnehavare har för den lägenhet det gäller.

Vårt förslag

– att kvinnodistriktet bifaller motionen

– att motionen tillsammans med distriktets yttrande sänds till den socialdemokratiska riksdagsgruppen för åtgärd

Motionen bifölls. Någon ändring i verkligheten blev det dock inte, delvis beroende på att riksdagens beslutsprocedur var snabbare än motionsproceduren.

Motioner till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 11-13 april 2014

Inför Kultur i vården inom den kommunala äldreomsorgen!

Allmänna kvinnoklubben

Vi människor behöver kultur för att må bra och hålla oss friska.

Allt fler forskningsresultat visar att kulturupplevelser och – aktiviteter förbättrar hälsan, stimulerar sinnena och kan ge mätbart snabbare rehabilitering. Kulturen kan fungera som en nyckel till känslor och minnen. Idag arbetar man på vissa äldreboenden i Sverige med kulturen som en del i det dagliga arbetet, med musik-, bild- och dansterapi.

Men kulturen borde bli en naturlig och självklar del inom äldreomsorgen, för att öka livskvalitet och välbefinnande men även gynna läkeprocesser.

”Förbättrad sinnesstämning kan exempelvis leda till en rad fysiologiska förändringar som förbättrat immunförsvar, större gemenskap och integration samt i slutändan till minskat vårdberoende och lägre vårdkostnader.”

”—deltagande i kulturella aktiviteter har ett statistiskt samband med en lägre dödlighet i alla åldrar” (Citat ur boken Kultur för hälsa – En exempelsamling från forskning och praktik, Statens folkhälsoinstitut 2005:23)

Erfarenhet visar att Kultur i vården också främjar en god arbetsmiljö och skulle sannolikt göra vårdyrkena mer attraktiva. Kulturen bidrar även på ett lyckligt sätt till ökad kommunikation mellan personal och patienter. En sångstund vid läggdags kan till exempel visa att behovet av lugnande mediciner minskar – samtidigt som personalen upplever att arbetet blir mindre stressigt.

Om Kultur i vården ska bli något mer än projekt på vissa äldreboenden, med oftast bara tillfälliga musikstunder och besök av någon artist, måste blivande vård- och omsorgspersonal få ta del av kulturens betydelse och lära sig att använda kulturen som ett självklart komplement och som en integrerad del i det dagliga arbetet.

Dans har visat sig speciellt betydelsefullt i arbetet med dementa. Man återupplivar gamla minnen, löser upp fysiska spänningar och kommer ihåg sociala mönster och händelser. Det är genom kroppen vi upplever våra känslor, man börjar kommunicera med sin ”meddansare” och vårdpersonal.

Minneskorgar med föremål från förr aktiverar till samtal och kommunikation mellan personal och patienter.

Musik framkallar minnen, känslor och sinnesstämningar och gör att vi mår bättre. Att sjunga lite tillsammans gör att man slappnar av och får en bättre kontakt mellan personal och patient. Man är aldrig för gammal för att sjunga – men man blir gammal den dagen man slutar. Kulturupplevelser kan få oss att tänka i nya banor och hitta nya sätt att lösa problem, de hjälper också personalen att komma ifrån ”vi” och ”dom”-tänkandet.

Därför föreslår vi

att ett kontinuerligt kulturperspektiv med fler kulturaktiviteter införs i den kommunala äldreomsorgen,

att ett kontinuerligt samarbete skapas med musik- bild- och dansterapeuter som arbetar med Kultur i vården,

att Stockholms Allmänna kvinnoklubb ställer sig bakom motionen och skickar den till Stockholms arbetarekommun

att Stockholms arbetarekommun antar motionen som sin egen och sänder den vidare till den socialdemokratiska kommunfullmäktigegrupp.

Elisabeth Martinsson Eva Risberg

Motionen antagen som Allmänna kvinnoklubbens egen den 28 november 2013

Motionen är likalydande med en motion från Kungholmens s-förening.

Motionen fick bifall av både kvinnodistriktet och arbetarekommunens årsmöte

Våld mot kvinnor i nära relationer

Allmänna kvinnoklubben

Sveriges kvinnojourer har en central roll för att minska våldet mot kvinnor och för att skydda kvinnor – och deras barn – mot våld. Kvinnojourernas arbete startade för 30-35 år sedan. Det har ofta bedrivits i motvind och inte sällan har kommunernas stöd till jourerna varit begränsat. Under senare år har jourerna mött ett ökat intresse från samhället. Men det har allt för ofta handlat om hur man kan styra verksamheten. Från jourerna finns en rädsla att de ska upphandlas och att därmed den fristående och opinionsbildande verksamheten i jourerna ska försvinna. Bland jourerna finns en irritation över att den socialtjänst som allt för ofta misslyckas med att skydda kvinnorna – till exempel genom att lämna ut skyddade adresser – ska få ökad kontroll och inflytande över jourverksamheten.

I snitt mördas 17 kvinnor årligen av män. Siffran är relativt oförändrad över åren. Det måste ses som ett misslyckande för samhället och rättsapparaten att det dödliga våldet inte pressats tillbaka. Det har också hänt att rättsväsendets och socialtjänstens agerande fått förödande konsekvenser för enskilda kvinnor och deras barn. Fortfarande är kunskapsluckorna kring våld i nära relationer stora i rättsväsendet och bland myndigheter.

Stockholms kommun har antagit ett program för kvinnofrid, Programmet för kvinnofrid – mot våld i nära relationer. Alla Kvinnors Hus har nyligen genomfört en undersökning som visar att 6 av 13 stadsdelar inte genomfört den kartläggning av närståendes våld och övergrepp som beslutats om i planen. 10 av Stockholms stadsdelar vet inte om de klarar att uppnå målen i Stockholms stads kvinnofridsgaranti.

Det hedersrelaterade våldet har uppmärksammats under senare år. Inte minst Sharafs hjältar, under ledning av Ahre Hamednacka har haft stor betydelse för att utveckla kompetensen och arbetsmetoderna.

Vi menar att det nu är dags för Socialdemokraterna i Stockholm att ta nästa steg och utforma en tydlig handlingslinje för arbetet med våld i nära relationer och stödet till kvinnojourerna. Det är några frågor som är särskilt viktiga på kommunal nivå:

Kvinnojourerna måste garanteras oberoende. Socialtjänsten är i bästa fall ett stöd för kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Men många kvinnor saknar förtroende för socialtjänsten. Därför måste (s) ta ställning för oberoende jourer med ekonomiskt, långsiktigt stöd. Det innebär också ett nej till upphandling av privata utförare. Socialdemokraterna i stadsdelsnämnderna måste också driva på för att socialtjänsten ska fullfölja och genomföra Programmet för kvinnofrid.

Under hösten har finansieringen av Terrafem, som arbetar mot hedersrelaterat våld, varit hotad. Nu har finansieringsfrågan löst sig. Det är dock centralt att jourer och verksamheter mot det hedersrelaterade våldet har en långsiktig garanti för sin finansiering.

Jourerna möter brist på kunskap om mäns våld mot kvinnor bland socialtjänst, polis och domstolar. Många enskilda handläggare menar att de saknar utbildning och att de inte fått det i sin grundläggande utbildning. Stockholms stad borde kunna ta ansvaret för att berörd personal inom socialtjänsten har adekvat utbildning.

Vi kräver att

partiet och de förtroendevalda verkar för ett långsiktigt stöd till kvinnojourerna – bort med projektstöd
att det finns personal med kunskap och kompetens kring våld mot kvinnor i alla stadsdelar
att kommunen svarar för att det finns utbildningar för personal om barns rätt när de bevittnat våld i familjen

Motionen antogs som Allmänna kvinnoklubbens egen den 28 november 2014

Carina Fredén

Ordförande

Motionen är likalydande med en motion skriven av Lena Josefsson och Gerd Granlund-Sjöberg. Skillnaden är att vår motion bara upptar tre att-satser (den andra att-satsen i originalmotionen har strukits)

Motionen bifölls av både kvinnodistriktet och arbetarekommunens årsmöte

Kulturgaranti i Stockholms skolor

Allmänna kvinnoklubben

En kulturgaranti i Stockholms skolor – en metod att arbeta med ett kulturperspektiv i klass 0 tom 9, förslagsvis med finansieringsstöd från Statens kulturråds Skapande skola-satsning.

Många skolor arbetar med kultur, skapande arbete och estetiska lärprocesser, utifrån det tydliga kulturuppdrag som anges i läroplanen för grundskolan (Lgr 11). Samtidigt visar rapporter att barns och ungdomars möjligheter att själva få skapa och delta i det kulturella livet skiljer sig åt kraftigt. Skolan har, som ingen annan del av samhället, förmåga att nå ut till alla – oavsett familjens resurser eller bakgrund, och är därför en naturlig utgångspunkt i arbetet för barns och ungas rätt till kultur. När man arbetat med skapande och konstnärlig verksamhet i skolan har dessutom det pedagogiska uppdraget berikats och förstärkts.

Kulturgarantin är en metod att systematiskt integrera kulturen i skolarbetet och som tillämpas med framgång i flera kommuner i Sverige idag. Kulturgarantin innebär att alla barn under varje läsår garanterat får vara med om en professionell kulturupplevelse, t ex en teaterföreställning, en konsert, filmvisning, dansföreställning etc under året. Dessutom innebär garantin att eleverna själva är aktiva, kulturpedagoger arbetar med barnen, t ex genom att sätta upp en liten teaterpjäs själva, ordna en musikshow, göra en utställning, kanske en animerad film. I de flesta skolor har barnen naturligtvis även tidigare haft kulturupplevelser och – aktiviteter, men skillnaden med kulturgarantin är att alla barn i skolan garanteras detta varje år.

Genom att ha en struktur för mötet mellan kultur och skola underlättas samarbetet både praktiskt och kreativt. Tanken är att kulturen som upplevelse, men också som eget skapande, ska finnas i det vardagliga skolarbetet, eleverna garanteras att möta kulturuttryck av olika slag i skolan samtidigt som de ges möjlighet att fördjupa sig i ett kulturellt uttrycksmedel.

Kulturgarantins grundidé är att enligt ett schema, som rullar genom hela grundskolan (klass 0 tom 9), planeras i varje klass in olika former av kulturupplevelser/aktiviteter, till exempel: bild (klass 0 och 7), dans och rörelse (klass 1 och 8), musik (klass 2 och 5), teater (klass 3 och 6), film (klass 4 och 9) och litteratur (bokprat i tre olika klasser under året). Varje skolår knyts på det sättet till ett kulturämne, och i samband med upplevelsen arbetar kulturpedagogen med var klass för sig. Kulturen blir genom kulturgarantin en del av skolans värld. Ett bra och framgångsrikt samarbete med så väl den lokala kulturskolans personal som kulturpedagoger och ibland även kulturinstitutioners professionella pedagoger är önskvärt för att kunna utveckla kulturgarantin på ett fruktbart sätt. Många fria teater- och musikgrupper och även konstnärer arbetar dessutom med workshops och annan pedagogisk verksamhet som kan erbjudas eleverna. Kulturpedagogerna kan arbeta ute på skolorna och i klasserna.

Att genom kulturgarantin arbeta långsiktigt under hela skoltiden med ett kulturperspektiv, där kulturen är en del av skolarbetet, kommer att ge eleverna en rikare skoltid och enligt forskning bättre studieresultat, och kan sannolikt bidra till en positiv utveckling på många plan, kanske även till ett livslångt kulturintresse.

Att införa en kulturgaranti för alla barn i Stockholms skolor 0-9 skulle kunna finansieras genom bidrag från Statens kulturråds Skapande skola-satsning. I läroplanen står bland annat att skapande arbete är en väsentlig del i lärandet och att eleverna ska utveckla sin förmåga till kreativt skapande och få ett ökat intresse för att ta del av samhällets kulturutbud, och Statens kulturråds Skapande skola-satsning ökar skolors möjligheter till inköp av professionell kulturverksamhet, till insatser som främjar ungas eget skapande och till insatser som långsiktigt ökar samverkan mellan skolan och kulturlivet, vilket är själva avsikten med satsningen och bidragen.

Med hänvisning till ovanstående föreslår vi

att införa en kulturgaranti i Stockholms skolor, förslagsvis med finansieringsstöd från Statens kulturråds Skapande skola-satsning,

att Stockholms Allmänna kvinnoklubb sänder motionen vidare till Stockholms arbetarekommun

att Stockholms arbetarekommun antar motionen som sin egen och sänder den vidare till Stockholms socialdemokratiska kommunfullmäktigegrupp.

Eva Risberg Elisabet Martinsson

Motionen antogs som Allmänna kvinnoklubbens egen den 29 november 2014

Motionen är likalydande med en motion från Kungsholmens s-förening

Motionen bifölls, både av kvinnodistriktet och arbetarekommunens årsmöte

Valberedning, allmänt och specifikt

Allmänna kvinnoklubben

Allmänt om valberedningsuppgiften

Valberedande är en central funktion i varje demokratiskt uppbyggd organisation Om beredningen av personval sker med omsorg, kunskap och gott omdöme får vi fram de bästa kandidaterna till våra förtroendeuppdrag.

Valberedningsarbetet i partiet är ofta undervärderat. Det är sällan rusning till dessa uppdrag, utom i arbetarekommunen centralt.

Vi tror att valberedningsuppdraget bör ges en helt annan tyngd än i dag och kanske dessutom i viss mån specialiseras. Att vara valberedare är en särskild roll, som för att utföras väl, kräver kunskap om den organisation det gäller, dess verksamhet, styrning, ledande befattningshavare, behov av kompetens. Det bör gärna utövas under en följd av år för att lära av tidigare erfarenheter. Uppdraget att ingå i valberedning ställer stora krav på integritet, saklighet och självständighet. Förmågan att balansera kravet på saklighet med behovet av information är viktig för valberedningens trovärdighet.

Valberedare är ofta inställda på att göra sitt ”årliga ryck” ett par veckor före årsmötet och sen gå hem efter årsmötet och lägga ned ansträngningarna till nästa år. Vi menar att valberedare på ett helt annat sätt ska ha sitt uppdrag i åtanke året runt. De bör i rimlig omfattning ha tillträde till styrelsemöten bara i syftet att se hur styrelsen fungerar, de bör följa verksamheten så att de kan utvärdera vilka kompetensluckor som finns etc.

Valberedningens funktion bör utvecklas och uppgiften tydliggöras beträffande form, innehåll och konsekvenser, t ex jäv

Valberedare bör genomgå en särskild utbildning inom ramen för partiets studieverksamhet. Inom ramen för denna bör kraven på öppenhet och transparens betonas och tips ges om hur man i praktiken genomför detta.

Valberedningen vid framtagande av listor

När denna motion skrivs (slutet av november 2013) befinner vi oss mitt i slutskedet av tillsättningen av kamrater på valsedlarna. Vi anser att denna process har ett par fel, som gör den mindre trovärdig.

Vår valsedelsprocess börjar med att representantskapet vid årsmötet två år före valåret, som vanligt, utser en valberedning. Denna lägger året före valår fram förslag på en annan särskild valberedning för listor (kallas nedan valutskottet). Beslut tas på representantskapet.

Valberedningen består av sju ordinarie och sju ersättare. När de vid årsmötet 2013 lade sitt förslag till valutskott ingick fem ur deras egen krets i förslaget. En av dem hoppade senare av.

Valutskottet har nio ledamöter, varav alltså fyra f n från valberedningen. Därtill kom en ordförande (vanligen utsedd bland partiets framträdande seniorer, denna gång Bosse Ringholm), kommunsekreteraren (självskriven) och tre ytterligare ledamöter.

Resultatet sådant det speglas i valutskottets slutliga förslag var att av de tio i valberedningen som inte kom med till valutskottet blev sex placerade på valsedlarna. Tre av dem fick valbara platser (enligt 2010 års valresultat), en fick en första ersättarplats och två fick placeringar längre ned på valsedlarna.

Vi anser att denna rundgång är ägnad att minska tilltron till valprocessens ändamålsenlighet och vi anser att förfarandet är tveksamt i förhållande till de regler om jäv som antagits av arbetarekommunen.

Problemen kan lösas på ett av två sätt:

Representantskapet uttalar att gällande jävsregler innebär dels att valberedningen inte kan utse egna ledamöter till några som helst uppdrag, inte heller till valutskottet, dels att varken ledamöter i valberedningen eller valutskottet får föreslås till plats på valsedlarna.

Stadgarna ändras så att valutskottet tas bort. Valberedningen sköter även urvalet till listorna, möjligen förstärkt med en senior ordförande och kommunsekreteraren. Även med den modellen följer att valberedningens ledamöter inte får föreslås till plats på valsedlarna.

Våra förslag

Att arbetarekommunen utarbetar en policy för valberedningsarbete på grundval av vad som anförts i motionen

Att årsmötet uppdrar till arbetarekommunens styrelse att till årsmötet 2015 återkomma med förslag som innebär att valberedningsarbetet vid framtagande av valsedlar förändras på sätt som anges i motionen

Motionen antagen som Allmänna kvinnoklubbens egen den 28 november 2014

Denna motion väckte intresse och diskussion på kvinnodistriktets årsstämma. Resultat blev ett beslut om att valberedningsprocessen skulle utvärderas och att ge distriktsstyrelsen i uppdrag att återkomma med en policy för valberedningsarbetet vid nästa stämma.
Vid arbetarekommunens årsmöte var entusiasmen mindre. Motionen besvarades med allmänna skrivningar, som inte riktigt bottnade i motionens syfte.

Motioner till Stockholms Arbetarekommun

Lika inflytande för alla medlemmar

Stockholms Allmänna kvinnoklubb

En motion om representativitet

Denna motion syftar till att säkerställa att vi återgår till arbetarrörelsens grundläggande princip om ”en medlem – en röst” när representanter utses till Stockholms Arbetarekommuns högsta beslutande organ – representantskapet.

Idag har vi ett system med grundombud, ett för varje förening med minst fem huvudmedlemskap. En förening erhåller ytterligare ett ombud när man fått 51 medlemmar, ytterligare ett vid 101 medlemmar osv.

Denna princip framstår som enkel och lättfattlig och har länge fungerat väl. Partiorganisationen har varit stabil med en hög andel geografiskt baserade grundorganisationer. Nybildningar av geografiska föreningar har skett i nybyggda områden. Föreningar som krympt kraftigt har ofta gått ihop med grannföreningen.

Under senare år har det blivit allt vanligare med nybildade mindre föreningar, vilket innebär att principen om proportionell representation gått förlorad. Det är lätt att få röster i representantskapet för små föreningar. För de större föreningarna är det på motsvarande sätt mycket svårt att öka sitt antal röster genom att rekrytera flera medlemmar.

I den bilagda tabellen redovisas ombuden i Arbetarekommunens representantskap uppdelade per geografiskt område respektive på mellanled. För varje del redovisas hur många medlemmar som erfordrats för de ombud man fått. Av sammanställningen framgår tydligt att det finns stora skillnader mellan olika delar av partiet. Föreningar som tillhör invandrarutskottet, fackliga utskottet, Tro och Solidaritet och allmänna utskottet har en förhållandevis stark representation. De geografiska områdena och i synnerhet Kungsholmens s-förening har en på motsvarande sätt svag representation. Skillnaden mellan ytterligheterna är nära fyrdubbel, ett ombud per var trettonde medlem mot ett ombud per var fyrtiosjätte.

Medlemmarnas möjlighet till inflytande i AK är starkt beroende av i vilka föreningar de har sitt huvudmedlemskap. Man kan uttrycka det så att vissa medlemmar har ett lägre värde, i inflytande räknat, än andra medlemmar.

Detta system är demokratiskt i den meningen att det beslutats på demokratiskt sätt. Men det är inte demokratiskt i meningen att varje medlem har lika stort inflytande eller lika stor möjlighet till inflytande. Systemet visar dessutom så stora inbördes skillnader mellan olika delar av partiet att det finns en klar risk att strävan efter ökat inflytande överordnas en ändamålsenlig organisation. Många små partiorganisationer inom ett sammanhållet mellanled får ett flerfaldigt större inflytande jämfört med samma medlemstal fördelat på färre men större föreningar, i synnerhet om dessa är geografiska. På samma sätt är det så att mellanled med många små föreningar har allt skäl att bevara dem, även om de sedan länge upphört att driva någon verksamhet.

Detta innebär att det finns starka incitament för stora föreningar att dela upp sig i många små. Förökning genom delning framstår som en betydligt rakare väg till ökat inflytande än aldrig så intensiv medlemsrekrytering. Samtidigt vet alla som bedrivit seriöst folkrörelsearbete, inom och utom partiet, att större organisationer (minst 25 medlemmar, gärna 50 eller 100) generellt driver en bättre och mer uthållig verksamhet än små med 5-10 medlemmar. Undantag kan finnas, men generellt är detta sant i folkrörelsernas Sverige.

Om t ex Kungsholmens s-förening skulle dela upp sig i s-föreningen Kungsholmen 1, s-föreningen Kungsholmen 2 etc med 10 medlemmar i varje förening skulle man få 22 repskapsledamöter istället för dagens 4. Detta visar med all tydlighet vad vi menar.

Det är osunt att ha regler som inbjuder till sådant. Vår slutsats är därför att reglerna behöver ändras.

Organisationsanslutning

När kollektivanslutningen avskaffades 1991 öppnades möjligheten för lokala fackliga organisationer att ansluta sig till socialdemokratin genom organisationsanslutning. Det finns en lång historisk tradition bakom facklig politisk samverkan. Kommunals ordförande Ylva Thörn presenterade i augusti 2011 en utredning om facklig politisk samverkan, där hon föreslog avskaffande av organisationsanslutningen. Slutsatsen var att det fackliga inflytandet i första hand bör utövas genom särskilda socialdemokratiska arbetsplatsorganisationer. Dessa kan användas för att kanalisera engagemang till partiet och ge röst i partiet för de som har djupa kunskaper från sitt verksamhetsområde. Men det främsta argumentet var att renodla synen på medlemskapet i det socialdemokratiska partiet: Det får aldrig råda någon tvekan om att det är till det socialdemokratiska partiet man anslutit sig – det är ingenting man bör få på köpet. LOs ordförande Karl-Petter Thorvaldsson har nyligen uttryckt liknande tankegångar.

Det förefaller oss rimligt att organisationsanslutningen upphör nu, när mer än tjugo år gått sedan kollektivanslutningen avskaffades. Så har redan skett i flertalet partidistriki.

Vårt mål

Vi vill att Stockholms Arbetarekommun ska vila på en stabil, representativ och rättvis demokratisk grund, där utgångspunkten är att varje medlemskap har lika stort värde. Vi vill se en arbetarekommun där politiska beslut tas efter fri och öppen debatt, där ingen är rädd att framföra sin mening, där inget är på förhand givet, där varje personval sker på de nominerades egna meriter, där alla ges chansen att lyckas och där det är tillåtet att misslyckas – och komma igen.

Vårt förslag

Vi föreslår att de nuvarande reglerna för representation i representantskapet med vitt kort behålls oförändrade. Det innebär att alla grundorganisationer har rätt till närvaro-, yttrande- och förslagsrätt. Vi föreslår att reglerna för att få rött kort, dvs även rösträtt ändras så att var tjugofemte medlem ger rätt till ett ombud med rösträtt. Skälet för det är att rösträtten bör fördelas lika över alla medlemmar oavsett i vilken organisation de är verksamma. Detta innebär att föreningar som har färre än tjugofem medlemmar kan slå sig samman om ett ombud med rösträtt. Vi har valt talet 25 därför att det ligger nära det genomsnittliga antalet medlemmar per ombud i dagens representantskap.

Vi föreslår

att Arbetarekommunens stadgar §5 Moment 1 ändras enligt förslaget i bifogad stadgetext

Antagen av Stockholms allmänna kvinnoklubb den 28 november 2013

Carina Fredén

Ordförande

Bilaga 1 till Motion Lika inflytande Fördelning av ombud i Stockholms arbetarekommuns representantskap
Representantskapet utgörs av ombud som utsetts enligt stadgarnas §5, mom 1.Där föreskrivs att varje grundorganisation har rätt att utse ett ombud med rösträtt om organisationen har minst fem medlemmar. En organisation som har 51 medlemmar får två ombud med rösträtt, den som har 101 medlemmar får tre ombud med rösträtt osv. Alla föreningar som har mindre än fem medlemmar och alla föreningar som inte valt ombud på årsmöte senast den 31 mars varje år eller som missat att anmäla sina val före den 15 maj får också ombud men med s k vitt kort, dvs utan rösträtt, men med yttrande- och förslagsrätt.
Tabellen visar antal medlemmar och ombud hos mellanleden och i de områdesorganisationer där de geografiskt baserade stadsdelsföreningarna har sin organisatoriska hemvist. Siffran i den tredje kolumnen visar hur stark eller svag representationen är för var och en.
Mellanled/Områdesorganisation	A-med-lemmar 31 dec-12	Ombud enligt stadgar	Medlemmar per ombud
Stockholms Invandrarutskott	319	25	13
Stockholms Fackliga utskott	760	50	15
Tro och Solidaritet Stockholm	133	8	17
Stockholms allmänna utskott	306	17	18
Stockholms S-kvinnodistrikt	457	19	24
Älvsjö Områdesorganisation	84	3	28
Spånga-Tensta Områdesorganisation	141	5	28
Östermalm Områdesorganisation	178	6	30
Rinkeby-Kista Områdesorganisation	156	5	31
Bromma Områdesorganisation	190	6	32
Hässelby-Vällingby Områdesorganisation	263	8	33
Enskede-Årsta-Vantör Områdesorganisation	448	13	34
Stockholms SSU-distrikt	935	26	36
Skarpnäck Områdesorganisation	258	7	37
Farsta Områdesorganisation	301	8	38
Skärholmen Områdesorganisation	153	4	38
Norrmalm Områdesorganisation	280	7	40
Södermalms Områdesorganisation	847	21	40
Hägersten-Liljeholmen Områdesorganisation	344	8	43
Kungsholmens Områdesorganisation	229	5	46
TOTALT *	6 782	251	27
*Direktanslutna Stockholms arbetarekommun	115		Svagt representerad
	6 897		Starkt representerad
Exkl organisationsanslutna fackliga organisationer (11 repombud)		240	28

Stadgetext – ändringsförslag

Gällande text

Stadgar för Stockholm AK

2, mom 5

Alla till arbetarekommunen anslutna föreningar och klubbar med minst 5 partimedlemskap ska välja ombud till representantskapet.

3, moment 2

Lokal facklig organisation kan anslutas som medlem till Stockholms arbetarekommun. Organisationens medlemmar erhåller partimedlemskap efter individuell ansökan.

Organisationsansluten lokal facklig organisation (klubb, sektion eller avdelning) är ansluten genom arbetarekommunen i den primärkommun där den har sitt säte.

Den fackliga organisationen är också medlem i samtliga arbetarekommuner inom sitt verksamhetsområde, där det finns individuellt anslutna medlemmar som tillhör den fackliga organisationen.

5, mom 1

Stockholms arbetarekommuns högsta beslutande organ är representantskapet.

Representantskapet består av ombud från de till Stockholms arbetarekommun anslutna organisationerna. Ombuden väljs årligen på de anslutna organisationernas årsmöten och baseras på antal partimedlemskap.

Varje grundorganisation erhåller ett ombud för varje påbörjat 50-tal medlemmar. För att delta i fördelningen av ombud krävs att grundorganisation har minst fem partimedlemskap. Ombudsfördelningen bestäms av medlemsantalet den 31 december. Regler för representation för organisationsanslutna fackföreningar fastställs av arbetarekommunens representantskap. För varje ordinarie ombud kan tre ersättare väljas.

Grundorganisationernas val av ombud ska ske senast den 31 mars varje år. Resultatet av om- budsvalen ska sändas in till arbetarekommunens expedition tillsammans med protokoll eller protokollsutdrag som styrker att valet skett på organisationens årsmöte. Handlingarna ska ha inkommit senast den 15 maj samma år.

Ombud och ersättare som ska representera facklig organisation i Stockholms arbetarekommuns representantskap ska vara anmälda senast den 15 maj till arbetarekommunens expedition. Anmälan ska åtföljas av protokoll eller protokollsutdrag som visar när valet har skett.

Arbetarekommunens styrelse kan medge att grundorganisation, som har särskilda skäl, kan välja nya ombud eller ersättare senare än under mars månad.

Det nyvalda representantskapet träder i funktion omedelbart efter arbetarekommunens årsmöte.

Bilaga 2 Motion Lika inflytande

Föreslagen lydelse

Stadgar för Stockholm AK

2, mom 5

Alla till arbetarekommunen anslutna föreningar och klubbar med minst 25 partimedlemskap ska välja ombud till representantskapet.

3, moment 2

(utgår)

5, mom 1

Stockholms arbetarekommuns högsta beslutande organ är representantskapet.

Varje grundorganisation erhåller ett ombud för varje uppnått 25-tal partimedlemskap. Ombudsfördelningen bestäms av medlemsantalet den 31 december.Grundorganisationer med färre än 25 medlemmar kan gå samman för att sammanlagt nå detta antal och därmed få ett gemensamt ombud i representantskapet.För varje ordinarie ombud kan tre ersättare väljas.

(Utgår)

Arbetarekommunens styrelse kan medge att grundorganisation, som har särskilda skäl, kan välja nya ombud eller ersättare senare än under mars månad.

Det nyvalda representantskapet träder i funktion omedelbart efter arbetarekommunens årsmöte

Denna motion, som var en tolv i samma ämne, väckte debatt och motstånd, huvudsakligen grundat i det faktum att 2014 var ett valår och att man då inte kan splittra fokus. I yttrandet från Arbetarekommunens styrelse sades dock att frågan skulle ges hög prioritet så snart valet var avklarat. Vid årsmötet uppnåddes en kompromiss som innebar att styrelsens organisationskommitté skulle få en referensgrupp bestående av en företrädare för samtliga 20 mellannivåer. I denna referensgrupp ingår klubbens ordförande som representant för kvinnodistriktet.

Motion om valprogrammet

Allmänna kvinnoklubben

Allmänna synpunkter

Vi hade efter de föredragningar vi fått om valprogrammet föreställt oss att programmet skulle varit betydligt mer kortfattat och koncentrerat. Vi tror att det vore klokt att göra så.

Politiskt

Vi har inga stora invändningar mot programmets sakliga innehåll. Vi har dock några viktiga synpunkter.

Vi känner oss nöjda med de utvalda tre frågorna. De två eller tre sakområden som skulle kunna tillkomma är bostäder, kollektivtrafik, och miljö. Vi måste känna oss säkra på att vi har en bra politik på de områden vi väljer att ge särskilt fokus och frågan är om bostadspolitiken hör dit. Den är svår och komplex och kräver nya politiska ställningstaganden om den ska framstå som trovärdig. Vi har bättre på fötterna och mer förtroende när det gäller kollektivtrafik. Miljöfrågorna kanske lämpar sig bättre för att återkomma till under de utvalda frågorna än som spetsområde. Miljön bör ges stor tyngd i det avslutande avsnittet.

För vår del blir vi inte besvikna om fokusfrågarna stannar vid de utvalda tre. Det har ett pedagogiskt och kommunikativt värde att hålla sig till bara tre frågor.

Vi har följande förslag till konkreta förändringar:

Texten under ”Jobben” på sid 2 och 3 innehåller enbart arbetsmarknadspolitik. Vi saknar ett avsnitt om näringspolitik och tillväxt – hur skapas nya jobb? Vilka insatser kan samhället (stat, kommun, landsting) tillsammans göra för att medverka till att nya jobb skapas? Innovationsupphandling är ett exempel. Tillgång till kapital för små innovativa företag i startskede är ett annat, stärkt samverkan mellan akademi, samhälle, näringsliv är ett tredje. Stockholm har stora forskningscentra – samhället ska underlätta att forskningsresultat kommersialiseras och resulterar i fler och nya jobb – i Stockholm.

På sid 2 andra stycket under Jobben står bl.a. “….en bra utbildning som är anpassad efter näringslivets behov…. Detta kan med fördel omformuleras till “…en bra utbildning som är efterfrågad på arbetsmarknaden….

Något längre ned på samma sida handlar det om bostäder. Kanske det också bör nämnas att ett dynamiskt näringsliv kräver en viss rörlighet på bostadsmarknaden. Om utländska företag ska kunna etablera sig i Stockholm krävs bostäder att hyra för deras personal. Bristen på hyresrätter är tillväxthämmande.

På sid 3 Generationsväxling i välfärden står att ”unga som valt fel utbildning och inte har ett jobb ska kunna erbjudas arbete …etc”. Vi vill att ordet arbete byts mot betald praktik. Motivet för detta att vi som parti inte ska ge de anställda i vård och omsorg intrycket att vem som helst kan göra deras jobb.

På sid 6 står bl a att målet för sjukvården ska vara ”bättre hälsa framförallt för de som idag har den sämsta hälsan.” Vi anser att det bör stå -alla stockholmare ska ha tillgång till god hälso- och sjukvård på lika villkor. Därför ska vården fördelas efter behov och inte utifrån byråkratiskt konstruerade system för lönsamhet.
på sid 6 står “Anställ fler i vården” . Bättre vore ” Fler behövs i vården”.
längre ned på samma sida står om valfrihet i hemtjänsten. Här kunde inflikas att de äldre ska ha stort inflytande på vad de vill ha hjälp med
på sid 7 står, ganska långt ned, att Stockholms kommun ska ”….utgå från allas lika värde.” Vi finner det egendomligt att utpeka just Stockholms kommun. Varför inte landstinget? Är det inte istället vi socialdemokrater som vill att principen om allas lika värde ska prägla livet i Stockholm? Vi har naturligtvis inget emot att detta nämns i vårt valprogram, men tycker nog att denna grundläggande ideologiska hållning antingen är för självklar för att alls behöva nämnas eller att den ska ges mer framträdande plats om den ska vara med. Att lägga den mitt i en löpande text känns inte rätt.
En sista mening kan läggas till efter det nuvarande sista stycket: “Vi socialdemokrater lovar att göra det.”

Disposition och framtoning

Programmet bör inledas med spetsfrågorna, ungefärligen på detta sätt:

Alla 10-åringar (9-åringar?) ska läsa bättre än idag

Läsning är grunden för allt lärande. Under de tre första skolåren ska alla barn både ha lärt sig läsa och lärt sig förstå vad de läser. Bättre än idag.

Alla ungdomar ska vara aktiva

på arbetsmarknaden eller i utbildning/praktik. Ingen ung människa ska tillåtas vara arbetslös mer än allra högst 90 dagar.

Mer tid för vård och i vården

God vård och omsorg kräver tid. Vården kräver fler händer, ögon och öron än idag. De som vårdar ska lägga sin tid på vård och omhändertagande, inte på kontrollblanketter och prislistor.

Detta bör utgöra programmets hela första sida (och samtidigt utgöra programmets kortversion, en sådan lär behövas)

På sidan två upprepas det första målet med en utvecklande text. Ungefär av det slag som finns på den första versionens sidor 2 och 3.

På sidorna tre och fyra upprepas de två andra målen på samma sätt.

Därefter formuleras “kappan” eller kanske ”plattan”, dvs våra grundläggande värderingar och prioriteringar. Frågor som särskilt bör betonas är (formuleringarna ska ses som utkast)

– Stockholm växer så det knakar. Det berör alla stockholmare idag och imorgon. Det kräver intensiv politisk handling för att häva dagens bostadsbrist och dessutom åstadkomma bostäder för alla som vill komma hit från andra delar av vårt eget land och från resten av världen. Alla som bor och arbetar i vår stad och våra grannkommuner ska kunna förflytta sig. Även det kräver en bestämd politisk vilja och framförallt politisk handling. Gatorna blir inte bredare när staden växer. Politiker kan inte rulla tummarna i sju långa år för att planera utbyggnad av tunnelbanan som vi i åratal vetat är den enda lösningen på en tätbefolkad regions kommunikationsbehov.

– Vinster i välfärden ska stanna i välfärden

– Miljö- och klimatpåverkan ska vara den minsta tänkbara i Stockholm. Detta ska vara ett överordnat mål för all verksamhet som kan påverkas politiskt. Utsläpp ska reduceras, energianvändnigen medvetet dras ned, ljudmiljön göras mindre bullrig, t ex genom elbussar och främjande av elbilar.

Allmänt om språk, tilltal och stil

Formulera alla viljeyttringar positivt, dvs Inga ungdomar ska vara passiva ersätts av -alla ungdomar ska vara aktiva.

Ett valprogram är en samling viljeyttringar som alla medborgare ska kunna förstå. Medborgarna är inte intresserade av om vi vill ha en bostadspolitik (första version sid 2). Däremot är de intresserade av vad vi vill åstadkomma. I den mån detta kan uttryckas i värdesatta mål, tex antal lägenheter, antal kollektivresor per dag el dyl är det bra.

Vi anser att programmet genomgående ska ha samma tilltal, dvs att berätta vad socialdemokratin i Stockholm vill åstadkomma. Undvik du-tilltal (sid 5). Undvik också att tala om för stockholmarna vad de tycker( sid 1). Det ger ett beskäftigt intryck. Vi ska tala om vad vi tycker.

Programmet bör konsekvent låta bli uttryck som ”Det är oacceptabelt att…” eller ”Vi kan aldrig acceptera att….”(vilket i regel betyder att någon inte tycker om något men inte vet hur det ska åtgärdas) eller det imperativa ¨måste¨ (vilket ungefär lika ofta antyder att någon vill främja något utan att veta hur).

På det hela taget ska ett valprogram innehålla de viljeinriktningar, ambitioner och målsättningar vi är säkra på att vi har. De vi inte är säkra på ska vi lämna därhän. Bättre att vara säker på det vi säger än ta med frågor vi är osäkra på hur vi ska hantera eller kanske ens har en klar åsikt om. Det är vårt valprogram – vi väljer vad som ska framföras.

Avslutningsvis vill vi framhålla vad Olof Lagercrantz, en av våra stora stilister, alltid framhöll: Även en bra text kan alltid bli kortare.

Motionen antagen av Allmänna kvinnoklubben den 19 dec 2014

Våra ansträngningar med denna genomarbetade motion avsatte i ärlighetens namn inte många spår i det program som slutligen antogs. Det spelade måhända heller inte så stor roll eftersom programmet knappast spelade någon roll i valrörelsen, där mer kortfattade skriftliga alster kom till användning.