Jyttes hörna

Här publicerar vi krönikor av
Jytte Guteland
medlem av Europaparlamentet och i vår klubb.

Jag vill att EU-valet ska handla om hållbarhet

Bryssel i januari 2019

Jag sitter just nu på jobbet och förbereder mig inför en diskussion i det rättsliga utskottet. Utanför Europarlamentet ligger fortfarande snön kvar på hustaken. Det är ovanligt i Bryssel att snön stannar mer än ett par timmar. Just nu känns allt väldigt stilla här i stan, snön bidrar till den känslan. Det påminner om morgontimmarna på julafton, lugnet före allt som ska hända. För bakom den lugna fasaden pågår i själva verket ett febrilt förberedelsearbete inför det stundande valet till Europaparlamentet. Alla vi ledamöter som vill kandidera till nästa mandatperiod förbereder en intensiv vår.

Min förhoppning är att valrörelsen ska handla om ett hållbart Europa. Visionen om ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Europa är mer relevant och aktuell än någonsin.

En av hörnpelarna för ett ekologiskt hållbart Europa är en politik som leder till giftfria miljöer. Själv arbetar jag just nu med frågan om hur vi bättre ska skydda människor och miljö från hormonstörande ämnen. Arbetet med de lagar som ska skydda oss från dessa kemikalier drar ut på tiden. Samtidigt drabbas många människor av sjukdomar som är relaterade till spridningen av just hormonstörande ämnen. Kemikalieinspektionen har upprepade gånger konstaterat att hormonstörande ämnen kan orsaka cancer, påverka ämnesomsättningen och människors förmåga att få barn.

Kemikalierna får särskilda följder för kvinnor. Över 145 000 kvinnor i Europa beräknas lida av endometrios och 57 000 av livmodersmyom, på grund av två grupper av hormonstörande ämnen. Endometrios är en mycket smärtsam sjukdom som drabbar kvinnor och kan leda till svårigheter att bli gravid. Även myom kan orsaka smärta, obehag och ofrivillig barnlöshet. Många människor lider och detta beror delvis på grund av samhällets oförsiktighet med hormonstörande ämnen. Det är hemskt. Samhällets kostnader för dessa sjukdomsfall beräknas till 14 miljarder kronor årligen.

Vi kommer i kontakt med hormonstörande ämnen på många olika sätt, till exempel genom dammet vi andas in, maten vi äter och hudkrämen vi använder. Som enskilda individer kan vi aldrig undvika dessa ämnen helt, de är helt enkelt för vanligt förekommande i vår vardag. Just därför är vi beroende av att samhället har ett regelverk som ger oss ett starkt skydd mot farliga ämnen.

Med arbetet med att förbättra regelverket på EU-nivå går trögt. Efter fler års försening presenterade EU-kommissionen i november förra året slutligen ett initiativ för att uppdatera EUs ramverk för hormonstörande ämnen. Tyvärr innebär förslaget återigen att kommissionen undviker de viktiga konkreta åtgärderna som att skapa ett horisontellt regelverk som skyddar oss i hela vardagen. Istället präglas förslaget av vaga formuleringar och åtgärder som riskerar innebära att frågan fortsatt dras i långbänk.

För mig är det naturligt att EU-valet handlar om en hållbar framtid. Då måste sociala villkor, människors hälsa, miljö och klimat stå i främsta rummet. För att samhället ska bli ekologiskt hållbart måste klimat- och kemikaliepolitiken förändras. Nästa EU-kommission måste förstå att dessa frågor är avgörande för människors liv och hälsa.

När demokratin attackeras är det kvinnornas rätt som drabbas först

”När demokratin urvattnas är det kvinnors rättigheter som ryker först. Det är inte enbart rasism som förenar Europas högerextremister, det är också en otroligt konservativ syn på kvinnans roll i samhället och ett förakt och motarbetande av HBTQ-personers rättigheter.”

År 2015 analyserade Expo och Kvinna till Kvinna nationalismens förhållande till kön, i Europa, och publicerade den gemensamma studien ”Folk, familj och fosterland – nationalismens konsekvenser för jämställdhet”. Studien är fortfarande en varningsklocka för alla som vill värna demokratin, den borde fått större uppmärksamhet redan för flera år sedan, men det är ju inte försent, tvärtom är det viktigt att Europas medlemsländer blir medvetna om de högerextremas agenda inför kommande val.

Studien från Expo och Kvinna till Kvinna går igenom nationalistiska partiernas politik och påverkan i fem länder; i Bosnien-Hercegovina, Kroatien, Serbien, Ungern, Österrike, Nederländerna och Frankrike.

De nationalistiska partierna i Europa har mycket gemensamt, det vill säga idén om den heterosexuella kärnfamiljen, kvinnan som ansvarig för familjen och reproduktionen samt en stark invandrarfientlighet.

Redan idag ser vi resultat från hur dessa partier påverkar situationen för kvinnor och hur kvinnors rättigheter beskärs, framförallt när det gäller rätten till sexuell- och reproduktiv hälsa. Kvinnor drabbas alltså redan idag och ibland med förödande konsekvenser, då osäkra olagliga aborter är farliga för liv och hälsa. Givetvis stannar inte den kvinnofientliga agendan vid detta. Synsättet att kvinnor ska stanna hemma, stå vid spisen och stå ut präglar de högerextrema. Det präglar politiken när det gäller allt från arbetsmarknad och diskriminering till synen på rätten till barnomsorg.

I Europaparlamentet finns allt från främlingsfientliga populister till rent ut sagt nazistiska partier. Någonstans däremellan befinner sig Ungerns regeringsparti, som tidigare i år vann ett val med så stor majoritet att de nu kan skriva om sin konstitution. Det är inga goda nyheter för varken demokratin eller kvinnorna i landet. Redan två år efter att Orban kom till makten i Ungern 2010 skrevs konstitutionen om. Nu står där att “mänskligt liv ska skyddas från befruktningens ögonblick”. Året innan dess använde regeringen EU-medel till en kampanj mot abort.

Den 6 oktober 2016 röstade en majoritet i det polska parlamentet tack och lov ned ett medborgarinitiativ om en skärpt abortlagstiftning, som skulle ha inneburit att abort endast var tillåtet när kvinnans liv är i fara och dessutom göra det straffbart att göra en abort med uppemot fem års fängelse som påföljd. Det styrande partiet Lag och rättvisa (PiS) och landets dåvarande premiärminister Beata Szydo hade uttryckt sitt stöd till förslaget. När lagförslaget presenterades resulterade det  i massiva protester och landsomfattande kvinnostrejker, kallade den svarta måndagen. Uppmärksamheten för frågan nationellt och globalt resulterade i att PiS backade från sin ståndpunkt.

Utvecklingen fortsätter trots detta i en abortrestriktiv riktning. I januari 2018 avslog det polska parlamentet ett medborgarförslag om att lätta på landets strikta abortlagar. I stället går det sittande partiet Lag och rättvisa (PIS) vidare med ett förslag som syftar till att skärpa lagstiftningen och att det ska bli förbjudet att göra abort även vid allvarliga fosterskador. Vilket har resulterat i nya protester, som kulminerade vid den så kallade den svarta fredagen.

EU har visat sitt missnöje mot Polen genom en formell varning, hot om sanktioner och förlorad rösträtt i ministerrådet. Snart är det dags för uppföljning. Den polska regeringen har inte tagit några större steg i rätt riktning, och vi svenska socialdemokrater anser  att Kommissionen måste ta i med hårdhandskarna och se till att försvagningar av demokratin inte bara viftas bort.

Vad gäller Ungern är det än så länge bara Europaparlamentet som tagit ställning. För ett år sedan röstade vi europaparlamentariker för en likadan formell varning till Ungern, som EU givit Polen, men fick inte stöd av EU:s medlemsländer i Rådet eller av EU-kommissionen.

Efter sommaren kommer vi rösta igenom en liknande resolution igen.

Är det då viktigt för oss i Sverige att ha koll på de nationalistiska partierna i Europa? Svaret ör solklart ja! Värderingarna färdas numera snabbt över landsgränser. De högerextrema partierna  är sammanflätade, får tidvis hjälp och finansiering av varandra. Sverigedemokraterna har ju exempelvis under sin historia fått finansiering av franska högerextrema Front National.

Annika Hamrud som har skrivit boken ”Svensk, svenskare… Ett reportage om Sverigedemokraterna” ser en tydlig likhet mellan Sverigedemokraternas politik och de andra högerpopulistiska partierna i Europa. ”De nationalistiska partierna söker den plats som finns i respektive land. Ska man bygga upp en nation enligt nationalistisk modell så måste man definiera vad som är typiskt i varje land. Det kan se väldigt olika ut. Jämställdheten är en del av den svenska självbilden, vilket gör att Sverigedemokraterna anspelar på den, men kvinnorna är bortglömda i deras politik. Speciellt de kvinnor som inte är födda i Sverige”.

Den som vill eller kan acceptera att Sverigedemokraterna får inflytande över Sveriges framtid bör studera utvecklingen i de europeiska länder där deras systerpartier styr, sen handlar det bara om ren självbevarelsedrift.

Jytte Guteland, Europaparlamentariker

180808