Måtte EU-valet handla om hållbarhet!
Jag sitter just nu på jobbet och förbereder mig inför en diskussion i det rättsliga utskottet. Utanför Europarlamentet ligger fortfarande snön kvar på hustaken. Det är ovanligt i Bryssel att snön stannar mer än ett par timmar. Just nu känns allt väldigt stilla här i stan, snön bidrar till den känslan. Det påminner om morgontimmarna på julafton, lugnet före allt som ska hända. För bakom den lugna fasaden pågår i själva verket ett febrilt förberedelsearbete inför det stundande valet till Europaparlamentet. Alla vi ledamöter som vill kandidera till nästa mandatperiod förbereder en intensiv vår.
Min förhoppning är att valrörelsen ska handla om ett hållbart Europa. Visionen om ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Europa är mer relevant och aktuell än någonsin.
En av hörnpelarna för ett ekologiskt hållbart Europa är en politik som leder till giftfria miljöer. Själv arbetar jag just nu med frågan om hur vi bättre ska skydda människor och miljö från hormonstörande ämnen. Arbetet med de lagar som ska skydda oss från dessa kemikalier drar ut på tiden. Samtidigt drabbas många människor av sjukdomar som är relaterade till spridningen av just hormonstörande ämnen. Kemikalieinspektionen har upprepade gånger konstaterat att hormonstörande ämnen kan orsaka cancer, påverka ämnesomsättningen och människors förmåga att få barn.
Kemikalierna får särskilda följder för kvinnor. Över 145 000 kvinnor i Europa beräknas lida av endometrios och 57 000 av livmodersmyom, på grund av två grupper av hormonstörande ämnen. Endometrios är en mycket smärtsam sjukdom som drabbar kvinnor och kan leda till svårigheter att bli gravid. Även myom kan orsaka smärta, obehag och ofrivillig barnlöshet. Många människor lider och detta beror delvis på grund av samhällets oförsiktighet med hormonstörande ämnen. Det är hemskt. Samhällets kostnader för dessa sjukdomsfall beräknas till 14 miljarder kronor årligen.
Vi kommer i kontakt med hormonstörande ämnen på många olika sätt, till exempel genom dammet vi andas in, maten vi äter och hudkrämen vi använder. Som enskilda individer kan vi aldrig undvika dessa ämnen helt, de är helt enkelt för vanligt förekommande i vår vardag. Just därför är vi beroende av att samhället har ett regelverk som ger oss ett starkt skydd mot farliga ämnen.
Med arbetet med att förbättra regelverket på EU-nivå går trögt. Efter fler års försening presenterade EU-kommissionen i november förra året slutligen ett initiativ för att uppdatera EUs ramverk för hormonstörande ämnen. Tyvärr innebär förslaget återigen att kommissionen undviker de viktiga konkreta åtgärderna som att skapa ett horisontellt regelverk som skyddar oss i hela vardagen. Istället präglas förslaget av vaga formuleringar och åtgärder som riskerar innebära att frågan fortsatt dras i långbänk.
För mig är det naturligt att EU-valet handlar om en hållbar framtid. Då måste sociala villkor, människors hälsa, miljö och klimat stå i främsta rummet. För att samhället ska bli ekologiskt hållbart måste klimat- och kemikaliepolitiken förändras. Nästa EU-kommission måste förstå att dessa frågor är avgörande för människors liv och hälsa.