Allmänna kvinnoklubbens motioner till den socialdemokratiska partikongressen 2017
Under varje motion meddelas vilket ställningstagande motion mötte i Stockholms arbetarekommuns representantskap och i förekommande fall på partikopngressen.
Ta ner sjukskrivningarna!
Kostnaderna för sjukskrivningar håller på att äta upp allt reformutrymme i statsbudgeten.
Det har föranlett en rad fackförbund, regeringen och särskilt socialförsäkringsministern till stark aktivitet för att på olika sätt uppmärksamma och åtgärda en samhällsutveckling, som inte bara är statsekonomiskt osund, utan också kan ses som ett tecken på att något är fel i samhällsbygget.
Debatten koncentreras starkt kring det arbetsliv som sjukskrivningarna gäller.
Så här ser några i sammanhanget väsentliga fakta ut:
– Kvinnors sjukfrånvaro är nära dubbelt så hög som mäns
– Kvinnors ökade sjukfrånvaro tar fart i familjebildande åldrar och återgår till likaläge med män i slutet av 50-åren (när barnen blivit vuxna)
– Kvinnor dominerar i de yrkesgrupper som också dominerar sjukskrivningarna. Dessa yrkesgrupper är samtidigt de som främst drabbats av offentlig spariver sedan 90-talet och framåt
– Bland sjukskrivna kvinnor dominerar lågutbildade
– Kvinnors fysiska och psykiska besvär bemöts och behandlas som sjukdom i betydligt högre grad än mäns
– Kvinnor har (fortfarande) huvudansvar för hem och familj
– Kvinnor dominerar klart bland dem som sjukskrivs för stressrelaterade besvär
– Kvinnor har sedan generationer fostrats till hänsyn, omhändertagande och ansvar för andra
Det är ingen tvekan om att många kommuner och landsting har en läxa att göra när det gäller arbetsorganisation, bristande personaltäthet och allmän snålhet inom vård och omsorg. Regeringen gör rätt när den försöker sätta ekonomiska tumskruvar på kommuner och landsting för att driva ner sjukskrivningarna, som är särskilt höga hos dessa arbetsgivare. F n finns ett förslag om att arbetsgivare ska ta 25 % av sjukskrivningskostnaden efter tre månader. Vi tror att detta är otillräckligt, både i tid och nivå.
Men nyckeln till dagens stora kostnader för sjukförsäkringen ligger inte enbart i arbetslivet utan i den helhet som fakta skapar. Det är lätt att förvillas av att sjukskrivning avser betald ledighet från arbetet. Orsaken till behovet av ledighet kan ligga utanför arbetslivet eller i en kombination av höga krav och bristande kontroll över hela tillvaron. Vi menar att detta ofta gäller kvinnor. Ska kampen mot höga sjuktal bli framgångsrik måste den föras med ett brett samhällsperspektiv.
Vad kan vi då göra politiskt?
För det första är det helt klart att en primärvård som möter en patient i denna livssituation med läkartid 10 minuter, läkemedelsförskrivning och sjukskrivning, är väldigt illa ägnad att lösa problemet. Här behövs tid, grundlig utredning och en överblick av den vårdsökandes (ofta kvinnans) hela livssituation.
I samband med detta bör en genomlysning göras av ersättningssystemet till primärvården. Är ersättning per besök verkligen en bra grund för att hantera de mycket skiftande vårdbehov som primärvården möter? Och vilken roll spelar det att en patient som inte åfr sin sjukskrivning förlängd kan gå till annan vårdgivare och framföra sin begäran där?
Arbetsgivare i stat, kommun och landsting som styrs politiskt, ska låta sin verksamhet präglas av den insikt som arbetslivsforskarna är ense om, nämligen att att arbeten med höga krav och låg kontroll får människor att gå sönder. Tillsammans med lokala fackliga organisationer som tagit till sig dessa forskningsresultat kan de skapa ett uthålligt arbetsliv för väldigt många anställda som idag inte har det.
Det finns också en politisk möjlighet att inrätta särskilda läkartjänster, med specialistutbildning i arbetsmedicin och försäkringsmedicin, för att sköta sjukskrivning över en månad och rehabiliteringsinsatser. Genom sin specialuppgift kan sådana läkare få tillräcklig erfarenhet för att bedöma behov av sjukskrivning vid stressrelaterade besvär och få rik erfarenhet av vilka rehabiliteringsinsatser som kan vara effektiva. De kan också förväntas få större faktiska möjligheter att påverka arbetsgivare att vidta förebyggande och rehabiliterande åtgärder. Dessa specialistläkare ska vara oberoende av vårdgivarna och således inte kunna påverkas av kommersiella villkor.
Det krävs mer forskning för att undersöka om det kan vara så att emotionell belastning i arbetet kräver mer tid för återhämtning än mer opersonlig belastning. Vi anser att mycket tyder på detta. Försök med förkortad arbetstid inom äldreomsorg bekräftar det. Om vi har rätt är det en ny utgångspunkt för arbetsorganisation och arbetstidens längd och förläggning. Arbetstidsförkortning bör vara en strategi för bättre arbetsmiljö, bättre arbetsmiljö och minskade sjukskrivningar.
En mycket konkret möjlighet att få ner kvinnors sjukskrivningar vore att införa rätt till frivillig ledighet med ersättning två veckor före förlossning (utan att påverka föräldraledigheten). Det har ingen lättnadseffekt på statens ekonomi, men det placerar kostnader där de hör hemma. Det skulle också medföra större rättvisa mellan gravida kvinnor och därtill betyda att man inte gör naturliga levnadsomständigheter till sjukdom.
En annan mycket konkret åtgärd vore att återinföra avdragsrätten för medlemsavgifter till facket. Ett aktivt lokalt fackligt arbete är den bästa förebyggande insatsen mot orimliga arbetsförhållanden.
En sista viktig tanke är att de cirka fyrtio år som det varit ekonomiskt möjligt att kombinera arbetsliv med familjeliv är en kort tid för att i grunden ändra de värderingar, vanor och förhållningssätt som styr hur vi lever våra liv. En delad föräldraförsäkring mellan båda föräldrarna är ännu en vision, men en vision som kan förverkligas omgående om den politiska viljan finns i regering och riksdag. Mera jämställdhet och mera solidaritet krävs, i handling och i tanke. Varje dag, året om!
Stockholms Allmänna kvinnoklubb hemställer att partikongressen beslutar
Att uppdra till partiets landstingspolitiker att organisera primärvården så att den möter vårdsökande med psykiatriska besvär på ett adekvat sätt
Att uppdra till alla politiskt förtroendevalda inom stat, kommun och landsting att se till att alla anställda inom deras verksamheter har arbetsvillkor som är långsiktigt hållbara även om det kostar ökade resurser
Att uppdra till partistyrelsen att utreda möjligheten att inrätta expertläkartjänster för längre sjukskrivningar i enlighet med vad som anförts ovan
Att uppdra till partistyrelsen att initiera forskning om emotionell belastning i arbetslivet
Att uppdra till partistyrelsen att genomföra rätt till två veckors frivillig ledighet för gravida kvinnor före beräknad förlossning
Att uppdra till partistyrelsen att snarast återinföra avdragsrätten för medlemsavgift i facklig organisation
Att intensifiera arbetet för ökad jämställdhet, inklusive delad föräldraledighet
DENNA MOTION GODTOGS INTE AV STOCKHOLMS ARBETAREKOMMUN MEN DE ALLRA FLESTA ATT-SATSERNA ÅTERKOMMER I DEN PARTIDISTRIKTSMOTION OM ARBETSMILJÖ SOM REPRESENTANTSKAPET ANTOG.
Inför lag om rätt till äldreomsorg
Majoriteten av alla som får hemtjänst är kvinnor. Majoriteten av de som vårdar en anhörig är kvinnor. Kvinnor är i majoritet bland de anställa i äldreomsorgen. En väl fungerande äldreomsorg är i stor utsträckning en kvinnofråga.
Under de närmaste årtiondena kommer antalet äldre att öka. De äldres standard och äldreomsorgen måste hålla jämna steg med välståndsutvecklingen och samhällsförändringarna i stort. Det är en fråga om solidaritet och humanitet. Men det är också en fråga om förtroendet för välfärden – kan vi lita på att våra anhöriga och vi själva får en god vård och omsorg?
Regeringen har tagit initiativ för att förbättra äldreomsorgen och de äldres trygghet. Äldreomsorgen saknar dock det rättsliga stöd som många andra kommunala verksamheter har. Så är till exempel rätten till barnomsorg reglerad i skollagen och rätten till stöd vid funktionshinder i LSS. Stödet till äldre regleras i socialtjänstlagen och är vagt formulerat.. Det leder till en obalans. Det finns en påtaglig risk att det är lättare att spara inom äldreomsorgen än inom andra områden.
Barnomsorgen i Sverige har utvecklats tack vare stöd i lagen och det samma gäller stödet till personer med funktionsnedsättning. En utvecklad och förbättrad äldreomsorg kräver mer resurser och utbildad personal. De äldre måste få större inflytande över sin egen vardag och de insatser som görs. Men det räcker inte. Det behövs en lagstiftning som ger äldre rättig
Vi föreslår
att en särskild äldreomsorgslag som stärker äldres rättigheter införs
DENNA MOTION GODTOGS AV ARBETAREKOMMUNEN OCH SKICKAS DÄRMED VIDARE TILL PARTIKONGRESSEN
Partikongressen avslog kravet om en särskild äldreomsorgslag.
Gör alla partimedlemmar till köksbordskämpar för medmänsklighet!
Vi lever i förfärliga tider, även här hemma i vårt lugna Sverige. Finns det något vi socialdemokrater kan göra för att förhindra flera skolattacker likt den i Trollhättan eller andra våldsdåd där barn, unga och vuxna dödas eller misshandlas enbart för att deras hud har en annan färg än nordiskt blek? Vi tror det.
Vår tanke utgår ifrån att vi, organiserade socialdemokrater, är ganska många. Cirka 100 000 personer är medlemmar i det socialdemokratiska partiet. Många av oss är aktiva, men det stora flertalet är med för att visa sin solidaritet med drömmen om ett samhälle där alla samhällsmedlemmar, oavsett kön, ras, utbildning, religion, sexuell läggning eller ekonomisk styrka har lika värde och lika rätt. Tänk om alla vi 100 000 varje dag kunde utföra en aktiv handling för att främja denna dröm? Och dessutom hemma vid köksbordet? Eller i favoritfåtöljen?
Låt oss ett ögonblick tänka på den tragedi som inträffade i Trollhättan. En ung man, bara 20 år med ett helt liv framför sig, greppar ett vässat svärd och går till en skola där det går många barn med en mörkare hudfärg än han själv. Hans avsikt är att döda så många han kan av dem.
Hur kan detta vara möjligt?
Vi tror att internet är en del av svaret på den frågan. Den unge mannen beskrevs som tillbakadragen och ensamboende. Han tillbringade mycket tid vid datorn där han sökte upp sajter där hatet flödar mot människor som inte fötts i Sverige, där sådana bitterhetens apostlar som Julia Ceasar eldar hatet mot olikhet, där sverigedemokraternas sympatisörer finner näring för en politik som ska skilja människor från varandra istället för att förena dem i ett samhälle där alla har plats.
Det har alltid funnits dårar och våldsbrott har alltid inträffat. Skillnaden är att nu kan de mottagliga, ofta mycket ensamma individer som när galna tankar få dem bekräftade dagligen och stundligen på nätet, av vredgade debattörer som finner livslust i hatet.
Det är här vi menar att vårt partis alla medlemmar kan göra nytta. Låt oss förvandla de socialdemokratiska partimedlemmarna till en armé av köksbordskämpar i humanitetens tjänst!
Vad krävs? För att göra en köksbordskämpe av en, kanske äldre partimedlem, krävs lite grundläggande utbildning i hur sociala medier fungerar. Kanske ska man lära sig hur man kan skaffa sig en anonym facebook-profil (det finns ett gäng därute som inte drar sig för att bära sig fysiskt illa åt mot människor med andra åsikter än de själva). Dessutom behöver partiet centralt hålla koll på hatsajterna och följa med när hatpratet flyttar till nya virtuella hemvister för att kunna kommunicera detta till våra köksbordskämpar. Vi tror också att partiet behöver bygga ett nätverk för köksbordskämparna där de kan få hjälp, tips och råd om hur man argumenterar – och där de kan få stöd av varandra!
Så mycket mer krävs inte för att en ung man som den 20-årige Anton i Trollhättan ska mötas av en invändning på de sajter där han idag får sin bitterhet och sitt hat bekräftat, oemotsagt.
Just vårt parti, som har respekten för alla människors lika rätt och värde som ryggraden i all vår verksamhet, har ett särskilt ansvar för att möta hatet mot olikheten. Och just vårt parti har den särskilt goda förutsättningen att göra skillnad därför att vi är många.
Vi menar att detta också är ett sätt att bedriva politik på de nya villkor som råder sedan internet tillkommit. Ett parti i tiden måste verka i sin tid och med sin tids medel för att nå fram där vår röst, vår samhällssyn och vår ideologi behöver synas och höras. Vi kan ge ett delvis nytt innehåll åt begreppet folkrörelse.
Stockholms Allmänna kvinnoklubb yrkar
Att partikongressen bifaller motionen
DENNA MOTION GODTOGS OCH SKICKAS DÄRMED VIDARE TILL PARTIKONGRESSEN
Partikongressen ansåg motionen besvarad
Motion till Socialdemokraternas partikongress 2017
Frihet från kärnvapen och militärallianser
”Svensk säkerhetspolitik har som syfte att bevara vårt lands fred och själv-ständighet, att trygga stabiliteten i vårt närområde och att bidra till stärkt internationell säkerhet. Sverige skall vara militärt alliansfritt. Den militära alliansfriheten är ett viktigt säkerhetspolitiskt verktyg. Den ger oss handlings-frihet att driva en självständig politik i krislägen och den ger oss starkare möjligheter att vara pådrivande i det globala nedrustningsarbetet. Så står det i partikongressen 2013 beslut om säkerhetspolitiken.
Där sägs också: ”Sverige skall fortsätta att spela en aktiv roll som medlare, brobyggare och samtalspartner vid internationella konflikter. I kampen mot massförstörelsevapen ska Sverige åter ta en ledande roll i det internationella arbetet för avspänning, nedrustning och icke-spridning.”
Under de åtta borgerliga åren har emellertid Sverige krupit allt närmre Nato i en serie av avtal; nu senast i det s.k. värdlandsavtalet, som undertecknades två veckor före valet 2014 för att Sverige skall kunna ta emot Natos militära stöd vid kriser eller i krig i Sverige eller närområdet, dvs Baltikum. Natobaser skall kunna placeras på svensk mark under Nato-ledd militär verksamhet. I regering-ens proposition som riksdagen beslutade om 25 maj 2016 sägs det visserligen att ”den militära alliansfriheten bidrar till stabilitet i närområde och ger oss hand-lingsfrihet” men litet längre fram ”den svenska solidaritetsförklaringen intar en central position i Sveriges säkerhetspolitik”. Vad gäller? Militär alliansfrihet eller solidaritetsförklaringen? Finland har ingen solidaritetsförklaring utan anser att Finlands försvar gäller Finland och inget annat land.
Den s.k. solidaritetsförklaringen (”Sverige skall kunna ge och ta emot civilt och militärt stöd vid kris eller krig i Sverige eller i vårt närområde”) är mycket nära artikel 5 i Natotraktatet men är ensidigt svensk och därmed inte bindande. Men solidaritetsförklaringen har enligt moderaterna avskaffat den militära alliansfri-heten (AB 11/4 2016). En så allvarlig förändring av säkerhetspolitiken borde rimligtvis föregåtts av seriös och allmän debatt och förts fram till folket i ett val och av partiet i ett förändrat beslut på en partikongress. Solidaritetsförklaringen fördes i tysthet in i försvarspropositionens allmänna del av alliansregeringen 2009 men inte i att-satserna som är det riksdagen beslutar om och är enligt forskare därmed inte antagen av riksdagen.
Värdlandsavtalet är ett ramavtal formulerat av Nato, som undertecknats av ÖB och Natos Europa ÖB. Det skall sedan preciseras i detalj och blir då sekretess-belagt utan demokratisk kontroll. Inga undantag finns för kärnvapen på svensk mark men kärnvapen återfinns i flera av artiklarna i avtalet liksom rätten till Natobaser på svensk mark. (Artiklarna 1.2,2.1 och 3.3 och i 1.20,3.2 och 3.5) Någon lag som förbjuder kärnvapen på svenskt territorium finns inte. En sådan lag kan enklast införas som ett tillägg till lagen från 1984 om kärnvapenmateri-al som Finland gjort. En sådan lag garanterar kärnvapenfrihet för Sverige. En kärnvapenfri zon i Norden har Sverige tidigare arbetat för och borde Sverige återta arbetet för. Liksom arbetet för en tidplan för det 13 punktsprogram för avskaffande av alla kärnvapen som såväl kärnvapenmakterna som icke-kärn-vapenmakterna gemensamt antog vid NPT konferensen år 2000.
Att använda dialog som vapen har varit Sveriges linje sedan länge, också gentemot Sovjetunionen. När det kalla kriget var som kallast stod valet mellan å ena sidan kapprustning och isolering och å andra en principfast dialog om ned-rustning och mänskliga rättigheter, men också gränsöverskridande samarbete och andra systempåverkande åtgärder inom handel och kultur. Vi argumenterade då att i stället för propagandakrig och utplacering av än fler massförstörelseva-pen i Europa borde Moskva och Washington sätta sig ned för att diskutera nedrustning. Den linjen drevs av Willy Brandt med sin ”Ostpolitik”. Huvudfrågan var att undvika en konfrontation mellan kärnvapenstaterna, en ”fredens realpolitik”. Olof Palme stödde Brandt och kompletterade ostpolitiken med doktrinen om ”gemensam säkerhet” i syfte att hejda kapprustningen. ”Den internationella säkerheten måste vila på samarbete för gemensam överlevnad i stället för på hot om ömsesidig förintelse.”
Men i stället har vi fått uppleva en smygande doktrinförskjutning från ”gemen-sam säkerhet” till säkerhet med andra (=framförallt Nato) från konkret solidari-tet med fattiga och förtryckta till en tvetydig ”solidaritetsförklaring” med euro-peiska stater. I processen har vi övergivit det vi kunde lära av Willy Brandts framgångsrika och Olof Palmes konstruktiva politik med diplomati och dialog samt systemöppnande samarbete och förtroendeskapande åtgärder vilka bidrog till murens fall, Sovjetunionens upplösning och fred i vår del av världen.
I dag handlar det mer och mer om icke-samtal, sanktioner, fördjupat samröre med en kärnvapenallians och tidvis en säkerhetspolitisk jargong som skapade osäkerhet i vårt närområde om Sveriges avsikter. Den senaste tidens utveckling, 40 år efter Helsingfors-konferensen, och framför allt i Ukraina, visar tydligt att Europa behöver ett säkerhetspolitiskt omtag. Eller som Stefan Löfven uttryckt det: ”Det som Olof Palme en gång pratade om, en gemensam säkerhet. Då krävs en förtroendefull dialog, inte misstro.”
Den allmänna oro som värdlandsavtalet och solidaritetsförklaringen skapat leder till att partikongressen än en gång måste klargöra den socialdemokratiska freds- och säkerhetspolitiken. Den socialdemokratiska regeringen har slagit fast att Sverige inte skall ingå i Nato. Det skulle inte gagna våra säkerhetsintressen. Detta måste prägla politiken i stort. En hållbar fred, en gemensam säkerhet, måste byggas framförallt med politiska medel, med internationellt samarbete, förtroendeskapande, bistånd, konfliktlösning, fredsbyggande, fred- och ned-rustning och kärnvapennedrustning.
Vi utgår ifrån att den framgångsrika utrikespolitik som under 200 år hållit Sverige utanför krig också skall gälla i framtiden. Sveriges uppgift skall vara att söka lösa konflikter inte utkämpa dem.
Vi yrkar därför
att partikongressen bekräftar den militära alliansfriheten som grund för svensk freds- och säkerhetspolitik och nej till Nato-medlemskap
att partikongressen ställer sig bakom kravet om en lag mot kärnva-pen på svenskt territorium
att partikongressen uppmanar regeringen att aktivt driva frågan om en kärnvapenfri zon i Norden och en tidplan för avskaffande av kärn-vapen
Maj Britt Theorin
Pierre Schori
Carl Tham
Motionen antagen som Allmänna kvinnoklubbens egen.
DENNA MOTION GODTOGS AV ARBETAREKOMMUNEN OCH SKICKAS DÄRMED VIDARE TILL PARTIKONGRESSEN
Första att-satsen bifölls av partikongressen och de övriga fyra ansågs besvarade.
Motion till Socialdemokraternas kongress 2017
Begränsad tid för djurtransporter
Varje år transporteras ungefär 1,4 miljarder djur i Europa. Avstånden är långa och förhållandena ofta fruktansvärda. EU-lagstiftningen för djurtransporter har fått hård kritik från djurskyddsorganisationer och allmänhet. Idag finns t.ex. ingen övre maxgräns för hur länge transporterna får pågå, och ett alltför stort tolkningsutrymme för en effektiv efterlevnad av reglerna. Transporttiden måste begränsas till max åtta timmar för däggdjur och fyra timmar för fjäderfän.
Även i Sverige orsakas allvarliga djurskyddsproblem av transporterna. Varje år dör omkring 200 000 djur, de flesta kycklingar och hönor, i samband med transporter till slakt i Sverige. Vi behöver skärpta nationella regler med en maximal transporttid på fyra timmar för kycklingar och hönor på väg till slakt. Det, i kombination med mekaniskt ventilerade fordon, skulle kunna minska dödligheten avsevärt.
Förra året exporterades dagligen över 15 000 fåglar från Sverige för att antingen födas upp eller slaktas i ett annat land. De senaste fem åren har drygt 70 000 grisar och nötdjur exporterats till andra länder. Så fort Sveriges gränser har passerats gäller inte längre den nationella tidsgränsen på max åtta timmar, utan djuren kan transporteras betydligt längre.
Därför yrkar vi :
att kongressen beslutar om att verka för att regeringen ska driva på ytterligare för att nya internationella regler ska bli verklighet, transporttiden måste begränsas till max åtta timmar för däggdjur och fyra timmar för fjäderfän
att kongressen beslutar om att verka för att regeringen ska ta krafttag för att minska den höga dödligheten i samband med djurtransporter på de svenska vägarna
att kongressen beslutar om att verka för att regeringen ska skapa en branschöverenskommelse för att stoppa exporten av levande djur till andra länder
att motionen antas av Stockholms Allmänna Kvinnoklubb
att motionen sändes vidare till Stockholms arbetarekommun
att motionen skickas vidare till Socialdemokraternas kongress 2017
2016-05-14
Eva Risberg
DENNA MOTION GODTOGS AV ARBETAREKOMMUNEN OCH SKICKAS DÄRMED VIDARE TILL PARTIKONGRESSEN
PARTIKONGRESEN ANSÅG MOTIONEN BESVARAD
Det hedervärda samhället
Våld mot kvinnor och sexualiserinag av kvinnors kroppar och kontroll av kvinnors liv är de typiska dragen i patriarkala strukturer. Trots viktiga politiska framsteg under de senaste årtiondena finns oroande tecken på att patriarkala strukturer nu återigen förstärks. De patriarkala strukturerna har fått särskilt starkt fäste i områden med fattigdom, hög arbetslöshet och trångboddhet. Religiösa församlingar spelar en inte oväsentlig roll i att bygga strukturer som kraftigt begränsar unga människors liv framför allt kvinnors. Jämställdhet och politik för ökad jämställdhet måste omfatta alla. Allmänna och generella insatser för att öka jämlikhet och jämställdhet måste kompletteras med särskilda insatser i de områden där patriarkala strukturer – ofta med religiösa förtecken – fått fäste.
Det grundläggande förhållningssättet är – nu som alltid – att individen har rätt att forma sitt eget liv. Samhällets uppdrag är att begränsa och minska klyftor, system och strukturer som hindrar individer att ”förverkliga sina bästa stämningars längtan”. Vi måste motverka att parallellsamhällen etableras.
Vi måste bygga ett hedervärt samhälle
Kvinnorörelsen i Sverige – och inte minst s-kvinnor- har drivit på för förändrad lagstiftning. Lagar och attityder har förbättrats. Men vi ser idag tecken på bakslag. Vi måste hävda framgångarna och bevaka framstegen. Vi måste motarbeta att patriarkala värderingar får fotfäste – vi måste bygga ett hedervärt samhälle.
Kommunernas skyldighet att arbeta mot våld mor kvinnor regleras i socialtjänstlagen. Men våld mot kvinnor är inte i första hand en social fråga. Våld mot kvinnor är den yttersta konsekvensen av strukturer som förtrycker kvinnor. Därför måste det finna en särskild lagstiftning om kommunernas ansvar för att bekämpa våld mot kvinnor. Det skapar förutsättningar för att bygga det hedervärda samhället.
Det hedervärda samhället är ett sekulärt samhälle
Samhället måste vara sekulärt. Religiös förkunnelse ska inte förekomma i skolor i det svenska samhället. Även barn skall ges en valfrihet i detta hänseende. Det är så vi anser att man gör i det hedervärda samhället.
Alla gemensamt finansierade samhällsfunktioner måste vara sekulära. Det gäller särskilt skolan. Därför kan inte religiösa skolor accepteras.
I det hedervärda samhället har alla rätt att utvecklas
Många barn, både flickor och pojkar, idag är utsatta för det vi kallar hederskultur. Familjerna lever också i Sverige efter regler från föräldrarnas tidigare kultur. Barnens och ungdomar har rätt. att utveckla sina personligheter, delta i samhällslivet och vidga sina liv mot världen. De som hindras från detta förlorar sina möjligheter att utveckla sina personligheter, att delta i samhällslivet och även skaffa sig vidareutbildning. Alla barn som växer upp i Sverige har rätt att ta del av den svenska kulturen, att se på Sverige som sitt hemland, det land de har runt om sig under de mycket viktiga åren under sin uppväxt.
Vi menar att alla kommunala institutioner och verksamheter samt stöd till organisationer måste vara öppna för såväl pojkar som flickor. Såväl flickor som pojkar måste kunna utveckla och utöva fritidsintressen. Verksamheter som inte lever upp till de kraven ska inte ha samhällsstöd.
I det hedervärda samhället finns inga barnäktenskap
Att ingå äktenskap är ett stort steg i livet och får inte vara påtvingat av familj och släkt. För tidiga äktenskap förhindrar flickor att utbilda sig, komma in på arbetsmarknaden och leder ofta till graviditeter som är påfrestande för deras ännu inte utvecklade kroppar. Att skydda flickorna för detta gör man i ett hedervärt samhälle. Även barn som ingått äktenskap i andra länder måste få det svenska samhällets stöd för att lämna dessa äktenskap. Alla samhällsinstitutioner måste motverka barnäktenskap oavsett var det ingåtts.
I det hedervärda samhället finns inget våld mot kvinnor och barn
Världen över utsätts såväl män som kvinnor för våld, t o m dödligt våld. Allvarligast är det när våld utövas för att det anses kränka familjens heder. Kvinnor har i många decennier bekämpat mäns våld emot kvinnor och barn och inrättat kvinnojourer för att direkt kunna erbjuda akut hjälp till kvinnor som hotas av sina äkta män eller partners.
Även om skyddet för kvinnor och barn som utsätts för hot har byggts ut så finn det inget som tyder på att hoten, övergreppen och våldet har minskat. Vi menar att det krävs forskning kring det manliga våldet, att en handlingsplan måste utarbetas mot såväl enskilda mäns våld som mot de miljöer där det sexualiserade våldet utvecklas och uppmuntras.
I det hedervärda samhället utsätts inte barn för våld
En svensk lag från 1979 förbjuder vuxna att slå barn, inte ens i uppfostringssyfte. Sedan lång tid tillbaka är vi övertygade om att det är skadligt för barnen att utsättas för våld. Föräldrar som slår sina barn riskerar att förlora vårdnaden om dem. Sverige antog tidigt denna lag men många länder har följt efter. Det är dags att följa upp förbudet mot barnaga och vidta de åtgärder som krävs för att alla barn ska slippa våld under sin uppväxt.
Boende i Sverige har rätt till information om lagar och regler som gäller i det svenska samhället – för att kunna vara med och bygga det hedervärda samhället
Det behövs information och kommunikation kring de lagar som gäller i Sverige. Delar av vår lagstiftning är inte självklara i andra länder. Därför krävs information och kunskap om den svenska lagstiftningen och den svenska samhällsstrukturen till nyanlända.
Det är också en kunskap som behöver förstärkas i den svenska skolan. Det går inte att ta för givet att kunskapen om lagstiftning och de bakomliggande värderingarna har erövrats en gång för alla.
Det hedervärda samhället ska omfatta alla delar av Sverige
Utvecklingen i många bostadsområden är oroande. Det är främst kvinnor som larmar om utvecklingen och pekar på att patriarkala strukturer har starkt fotfäste och hämmar kvinnors möjlighet att leva det liv de önskar. Det går ibland så längt att man söker begränsa kvinnors rörelsefrihet.
Det är inte hedervärt att föräldrar utövar våld och förtryckmot sina barn eller ungdomar. Det är inte hedervärt att män och pojkar utövar kontroll av vuxna kvinnor eller flickor. Det är enbart hedervärt att respektera varje människas individuella livsval.
Vi föreslår att partikongressen beslutar
Att föreningsstöd inte ges till organisationer som ser könsseparatism som princip för samhällsbyggande
Att principen om att samhällsinstitutioner inte ska vara religiösa återupprättas och försvaras
Att skolor byggd på religiös grund inte ska få statsbidrag
Att SFI utbildningen blir obligatorisk och att samhällsutbildning ingår som en viktig del i den
Att kommuner enbart ger stöd till verksamhet som alla kan ta del av och där ingen utestängs.
Att flickor och pojkar ska kunna ta del av kommunens och föreningslivets utbud på likvärdiga villkor.
Att förbudet mot barnaga följs upp och att en kartläggning görs av förekomsten av barnaga idag
Att en åtgärdsplan mot manliga miljöer som uppmuntrar och utvecklar våld mot kvinnor och sexualiserat våld tas fram
Att ansvaret för att bekämpa våld mor kvinnor och barn lyfts ur Socialtjänstlagen och får en egen lagstiftning
DENNA MOTION GODTOGS INTE AV STOCKHOLMS ARBETAREKOMMUN OCH SKICKAS DÄRMED INTE VIDARE TILL PARTIKONGRESSEN
En jämställd värld är möjlig
Kvinnors deltagande – en säkerhetspolitisk fråga
Kvinnors deltagande i fredsprocesser och konflikthantering gör strävandena mot fred och demokrati effektivare. En förändrad syn på säkerhetspolitik innebär att omvärdera begreppet säkerhet genom att analysera vem den är till för. Nationell säkerhet från externa militära hot missar den viktigaste säkerhetspolitiska aspekten: mänsklig säkerhet.
Det är viktigt att se underliggande orsaker till säkerhetspolitiska problem och kriser innan de uppstår. Fattigdom, klimatförändringar, sårbarhet för sjukdomar och epidemier, terrororganisationer kan orsaka sönderfallande stater och mellanstatliga konflikter. För att hantera de hot som vi står inför med rätt instrument och på ett så effektivt sätt måste icke-traditionella lösningar lyftas fram. Kvantitativ forskning visar samband mellan samhällens grad av jämställdhet och minskad våldsbenägenhet och korruption.
FN:s agenda för kvinnor, fred och säkerhet, även kallad säkerhetsrådsresolutionen 1325, ska implementeras i det globala förebyggande arbetet. Nationella handlingsplaner ska synliggöra och förstärka kvinnors deltagande, makt och mänskliga rättigheter, både före och efter konflikter. Det ska finnas gender advisors med på utlandsmissioner, i flyktingläger och i processer för att återuppbygga samhällen. Fredsavtal ska ta hänsyn till kvinnors perspektiv och förhandlas fram med kvinnors deltagande. Målet skall vara minst 40 procent kvinnor på alla nivåer i beslutsprocesser för fred och säkerhet.
Det sexuella våldet ska upphöra!
Idag är det farligare att vara kvinna än att vara soldat i krig. Det sexuella våldet i konfliktområden rör sig inte om enskilda övergrepp, utan om en systematiserad krigsföring som slår sönder kvinnors liv och hela samhällen – i Syrien, Irak, Sudan, Kongo eller andra platser i världen.
Den internationella och mediala uppmärksamheten kring sexuellt våld i krig och konflikt väcktes ursprungligen i samband med upptäckterna av våldtäktsläger under konflikterna på Balkan och i Rwanda på 90-talet. Det systematiska och till synes strategiska sexuella våldet ansågs först som en oundviklig bieffekt av krig. Men diskussionerna och teorierna om orsakerna till det sexuella våldet har förändrats. I stället för att prata om våldtäkter i krig som en oundviklig konsekvens av ”mäns oförmåga att kontrollera antingen sin omättliga lust eller sitt bestialiska beteende i allmänhet, vilket setts som en följd av krigets avsaknad av normer och regler” inser man nu att sexuellt våld utförs i strategiska eller taktiska syften. Syftet med strategierna varierar med konflikterna. Det kan vara att utrota en etnicitet som under folkmordet i Rwanda genom att fördärva kvinnors fertilitet eller i syfte att ”smutsa ner” och ”skämma ut” först och främst offren, som ofta blir stigmatiserade, men även männen, som ses som oförmögna att skydda ”sina” kvinnor.
S-kvinnor fördömer all form av sexuellt våld som förekommer i krig och konflikt. Den patriarkala krigskulturen ska ersättas av rättsstater med effektiv lagstiftning, rättssäkerhet, strategi mot fattigdom och grundläggande krav på skola och utbildning. Kvinnor som utsatts för sexuellt våld ska ses som primära aktörer för förändring. Att snabbt utreda och rehabilitera våldsutsatta kvinnor ska prioriteras. Ibland bör våldsutsatta kvinnor skyddas även från sina egna familjer. Allt förtryck och isolering av dessa kvinnor ska uppmärksammas och motverkas.
Gör biståndet jämställt – hälften ska gå till kvinnor
Det finns en bred enighet om att ökad jämställdhet är avgörande för minskad fattigdom och ett effektivt bistånd. Det handlar inte bara om rättvisa, utan lika mycket om att satsningar på kvinnor ger resultat. Om det internationella biståndet fördelades lika mellan kvinnor och män skulle världens fattigaste kvinnor få betydligt bättre möjligheter att förändra sina liv och på köpet kommer en mer effektiv fattigdomsbekämpning som gynnar alla. S-kvinnor kräver ett jämställt bistånd.
Vi föreslår att partikongressen beslutar
Att hälften av biståndet ska gå till organisationer, projekt och verksamheter som
leds av och/eller engagerar kvinnor,
Att fredsprocesser måste innebära det sexuella våldet kartläggs, att förbrytarna ställs inför rätta och att kvinnor rehabiliteras,
Att Sverige ska verka för att minst 40 procent av förhandlarna i fredprocesser och vid konfliktlösning är kvinnor.
DENNA MOTION GODTOGS INTE av Stockholms arbetarekommun.